Riksbanken har på

kort tid lagt om penningpolitiken i "mycket expansiv riktning" och sänkt reporäntan till 0,25 procent för att mildra effekterna av finanskrisen och dämpa fallet i den reala ekonomin. Det skriver regeringen i sin ekonomiska höstproposition.

"I ljuset av det

låga resursutnyttjandet och det låga inflationstrycket under de närmaste åren bedöms reporäntan bli låg under en lång tid framöver", skriver regeringen.

Riksbankens reporänta

antas ligga på 0,25 procent vid utgången av 2009, 0,50 procent vid utgången av 2010, 1,25 procent vid utgången av 2011 och 2,50 procent vid utgången av 2012.

I sin vårbudget

i april räknade regeringen med att reporäntan skulle bottna på 0,25 procent under 2009 och ligga kvar där under 2010. Under 2011 väntades Riksbanken ha höjt reporäntan till 0,75 procent och till 1,75 procent i slutet av 2012.

Regeringen räknar

med att BNP minskar med 5,2 procent i år för att sedan öka med 0,6 procent nästa år, 3,1 procent 2011 och 3,8 procent år 2012. Det skriver regeringen i höstbudgeten.

I vårbudgeten spådde

regeringen att BNP skulle minska med 4,2 procent i år för att sedan öka med 0,2 procent nästa år och 2,4 procent 2011.

Regeringen väntar sig

att arbetslösheten stiger till 11,4 procent av arbetskraften nästa år från 8,8 procent i år. År 2011 fortsätter arbetslösheten att stiga till 11,6 procent för att minska till 10,9 procent 2012.

Världsekonomin befinner

sig i en djup lågkonjunktur och i flera av de ledande industriländerna har BNP fallit kraftigt sedan hösten 2008. Men under andra kvartalet i år stabiliserades BNP-utvecklingen i industriländerna och därmed också i den globala ekonomin som helhet.

Bakom det stabilare

läget ligger en förbättrad situation på finansmarknaderna, en fortsatt expansiv finans- och penningpolitik samt allmänt med positiva förväntningar och minskad oro bland både hushåll och företag.

"En bidragande faktor

till att fallet i världsekonomin har bromsat in är att BNP-tillväxten i Kina har utvecklats i god takt under våren och sommaren 2009", bland annat på grund av stora statsunderstödda investeringar. Kina bedöms bli en viktig faktor i konjunkturvändningen eftersom ökad import till Kina väntas stärka produktionen i andra länder.

"Under hösten 2009

och vintern 2010 väntas dock global BNP-tillväxt hållas tillbaka något till följd av influensapandemin", skriver regeringen.

Regeringen konstaterar

att aktiv finans- och penningpolitik från regeringar och centralbanker i ett stort antal länder har bidragit till mildra effekterna av den finansiella krisen och minska risken för en världsdepression.

"De låga räntorna

väntas bestå under stora delar av 2010 och först mot slutet av året förväntas centralbankerna börja höja styrräntorna", skriver regeringen. Men trots att läget på finansmarknaderna har förbättrats väntar svåra prövningar framöver och flera banker både i USA och i euroområdet väntas visa ytterligare kreditförluster.

USA:s BNP väntas

krympa med 2,9 procent i år och stiga med 1,1 procent 2010. År 2011 väntas tillväxten uppgå till 3,2 procent och år 2012 till 3,3 procent.

"De amerikanska

hushållens behov av att öka sitt långsiktiga sparande, fallande förmögenhetsvärden samt den mycket svaga utvecklingen på arbetsmarknaden och av disponibelinkomsten, kommer att verka dämpande på konsumtionen och därmed på den ekonomiska återhämtningen", skriver regeringen.

NYHETSBYRÅN DIREKT