Regeringen ser nu en BNP-tillväxt på 2,4 procent i år och 2,7 procent nästa år.

Det sade finansminister Magdalena Andersson vid en pressträff på tisdagen.

I höstbudgeten den 23 oktober spådde regeringen en BNP-tillväxt på 3,0 procent i år och 3,2 procent nästa år.

Regeringen konstaterar att tillväxten i omvärlden var oväntat svag förra året. Medan USA och Storbritannien utvecklas relativt starkt är tillväxten i euroområdet fortsatt svag. Världskonjunkturen förväntas stärkas något de kommande åren, men det finns fortfarande betydande risk att tillväxten i omvärlden blir lägre än väntat. Utvecklingen i euroområdet är bekymmersam med risk för stagnation. Därutöver finns det risk att fördjupad geopolitisk oro och förnyad finansiell turbulens leder till en svagare utveckling.

I takt med att återhämtningen i omvärlden blir något starkare ökar också tillväxten i Sverige. Fortfarande är det främst hushållens konsumtion som väntas bidra till återhämtningen, även om den nu ser ut att bli svagare än tidigare väntat. Arbetslösheten väntas också sjunka i en lägre takt än vad regeringen tidigare trodde, vilket främst beror på en högre tillväxt i arbetskraften på grund av starkare befolkningsutveckling.

Den svagare tillväxtprognosen, utgiftsökningarna för sjukförsäkring samt migration och etablering ger ett försämrat finansiellt sparande. De offentliga finanserna väntas visa underskott under hela prognosperioden.

Sammantaget stärks tillväxten i omvärlden de närmaste åren och en något högre tillväxt i euroområdet driver uppgången 2015, även om den är svagare än väntat första halvåret.

Oljeprisfallet medför både stimulans och turbulens, sade hon, men nettoeffekten för tillväxten är positiv. Vissa länder är vinnare, som USA, Kina och Europa, medan andra är förlorare, som Norge och Ryssland.

En annan noterbar sak är att vi har låg inflation, både i Sverige och i euroområdet. Med lite högre inflation i norra Europa jämnas konkurrensvillkoren ut, vilket är bra för södra Europa.

Risker för en svagare utveckling är, enligt finansministern, bland annat en långvarig stagnation i euroområdet, geopolitiska oroligheter i Ukraina/Ryssland och Mellanöstern samt finansiell oro som kan komma från en divergerande penningpolitik, oroväckande signaler från Kina samt från nyvalet i Grekland.