Regeringen satsar på jobben och skatterna

Insatser för att öka arbetslusten och sänka skatterna präglade den vårbudget som finansminister Anders Borg presenterade på måndagen. De stora nyheterna var dock sedan länge kända.


16 april, 2007

När Anders Borg vandrade från Finansdepartementet till Riksdagen med sin vårbudget, var de viktigaste förslagen redan kända. Förmögenhetsskatten försvinner och fastighetsskatten omvandlas till en kommunal avgift på max 4 500 kr per år. Det finansieras genom att det allmänna pensionssparavdraget begränsas till 12 000 kronor per år och en höjd reavinstskatt på bostadsförsäljning från 20 till 30 procent, dock med bibehållna uppskovsregler.

Budgeten innehåller också ett företagarpaket med sänkt arbetsgivaravgifter för vissa tjänsteföretag och ändrade regler för momsinbetalningar. Redovisningsperioden för moms ska förlängs från en månad till var tredje månad för företag med lägre årlig omsättning än 40 miljoner kronor.

Dessutom ska det hårt kritiserade skatteutjämningssystemet mellan kommuner reformeras. Bland annat ska storstäderna kompenseras för högre lönekostnader - till en början. Vidare utredning pågår.

Sammantaget gör skattesänkningarna att skattekvoten sjunker från 49,8 procent av BNP 2006, till 47,7 procent av BNP i år och ytterligare något 2008. Det är det lägsta skatteuttaget sedan mitten av 1980-talet, skriver regeringen i ett pressmeddelande.

Svenskarna ska stimuleras att jobba mer. Förtidspensionärer med bostadstillägg, som tidigare knappt har hade något incitament att gå tillbaka till arbetet, får ett tillskott på 1 500 kr om de arbetar deltid och 2 200 kr om de går tillbaka till ett 75 procentsjobb. Dessutom slopas löneskatten för alla födda före 1938, det vill säga för personer som fyller 70 nästa år. Budgeten innehåller även stimulanser för ungdomar.

Regeringen ser ljust på svensk ekonomi. I höstbudgeten förutsågs en BNP-tillväxt på 3,3 procent i år. Nu skrivs tillväxtprognosen för 2007 upp till 3,7 procent och prognosen för 2008 skrivs upp till 3,3 procent. God inkomstutveckling, stigande sysselsättning och låga räntor ger en stark utveckling av konsumtionen, anser regeringen.

Men det betyder samtidigt att inflationstrycket stiger. Den underliggande inflationen, mätt med Riksbankens mått UND1X, väntas förbli låg i år för att stiga till 1,9 procent i slutet av 2008. UND1X-inflationen beräknas stiga ytterligare något under 2009 för att sjunka till drygt 2 procent i slutet av 2010.

Det för i sin tur med sig att regeringen räknar med att Riksbanken kommer att tvingas höja reporäntan till som högst 4,75 procent under 2009.

Ämnen i artikeln
Marknadsöversikt

1 DAG %

Senast

1 mån