I SME Direkts

enkät bland 24 svenska och utländska analytiker svarar 15 att reporäntan kommer att sänkas med 100 punkter, till 2,75 procent vid det penningpolitiska mötet den 3 december, en tror att räntan kommer att sänkas med 125 punkter, sju tror att Riksbanken väljer att sänka med 75 punkter medan en bedömare tror att Riksbanken nöjer sig med att sänka räntan med 50 punkter.

Vid Riksbankens

penningpolitiska möte den 22 oktober sänktes reporäntan med 50 punkter, till 3,75 procent. Banken flaggade samtidigt för att reporäntan behövde sänkas med ytterligare 50 punkter det närmaste halvåret.

Men såväl den

internationella som den inhemska ekonomiska, och finansiella, utvecklingen har blivit väsentligt sämre än vad Riksbanken, och många andra, hoppades på i oktober, och måndagen den 1 december beslutade Riksbanken att den inte ville vänta till den 16 december med att hålla sitt nästa penningpolitiska möte.

Efter att ha

flyttat fram mötet till den 3 december får Riksbanken utrymme att meddela räntebesked samma dag som Bank of England och den europeiska centralbanken, ECB, som enligt enkäter från Bloomberg News väntas sänka styrräntorna med 100 respektive 50 punkter.

Beskedet att det

penningpolitiska mötet tidigareläggs ledde också till att flera av ekonomerna justerade sina tidigare prognoser, och de tror nu på större räntesänkningar den 3 december än de tidigare hade väntat inför den 16 december.

Även bland dem

som inte har ändrat sina prognoser hörs röster för att sannolikheten har ökat för att Riksbanken kan sänka räntan mer än deras prognoser. Det saknas inte argument för att Riksbanken ska sänka reporäntan mer, och tidigare, än vad som annonserades i oktober, det är bara att välja en indikator i mängden.

Men även om

Riksbanken vid ett par tidigare tillfällen har ändrat räntan utanför mötesschemat så har den inte på förhand annonserat att ett penningpolitiskt beslut ska tidigareläggas, och frågan är vad det nu var som var droppen som fick bägaren att rinna över.

"Det blir intressant

att höra motivet till tidigareläggningen. Något måste ha försämrat likviditeten på marknaden", säger Peter Kaplan, chefekonom för Norden på Royal Bank of Scotland.

Han håller fast

vid sin tidigare prognos om att styrräntan kommer att sänkas med 100 punkter, men har samtidigt skruvat upp sannolikheten för att räntan kan sänkas med så mycket som 150 punkter till 25 procent, från 10 procent tidigare.

Peter Kaplan tror

att ett tilltagande politiskt tryck kan ha bidragit till att Riksbanken valde att tidigarelägga sitt möte.

Lars Calmfors

, ordförande i regeringens finanspolitiska råd, efterlyste finanspolitiska insatser inriktade på låginkomsttagare i en debattartikel den 25 november, där han också ville att Riksbanken "omgående" skulle sänka reporäntan med 2 procentenheter.

Givet att regeringen

hittills inte vill öppna för mycket ytterligare finanspolitiska stimulanser landar en större del av uppdraget på penningpolitiken. Internationella organ, som IMF och G20, har också riktat raka uppmaningar om stimulanser, och budskapet har varit att en större del av uppdraget bör läggas på dem som har störst utrymme.

Med en styrränta

på 3,75 procent har Riksbanken utrymme att vidta kraftfulla åtgärder, i synnerhet i ett läge när de tidigare inflationsförväntningarna faller snabbt och riskerar att vändas till deflationsförväntningar.

Givet att hushållens

konsumtionsutgifter utvecklades negativt redan under det tredje kvartalet, trots att sysselsättningen då fortsatte att stiga och reallönerna rimligtvis utvecklades starkt, verkar det som att det kraftigt sjunkande förtroendet hos hushållen också har påverkat beteendet.

Hushållen började

därmed redan tidigt i höstas att förbereda sig på den "långa och hårda vinter" som finansminister Anders Borg nyligen flaggade för, och det kan vara viktigt att försöka stävja sådana tendenser tidigt - i synnerhet i ett land som Sverige där hushållens sparkvot redan är relativt hög.

Princetonprofessorn Paul Krugman

, som i år tilldelades Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, skrev i en krönika nyligen att "Japans förlorade årtionde" har lärt ekonomer att det är mycket svårt att få igång ekonomin igen när väl inflationsförväntningarna blir för låga.

Paul Krugmans budskap

var att det inte spelar någon roll om folk faktiskt räknar med att priserna kommer att falla, det räcker med att inflationsförväntningarna blir "för låga" för att skadan ska vara skedd.

Möjligen kan det

vara ett skifte från oro för höga inflationsförväntningar till oro för allt för låga inflationsförväntningar som har förmått Riksbanken att lämna mötesordningen för att genomföra en stor räntesänkning så snabbt som möjligt.

Det skulle innebära

ett ganska kraftigt skifte för Riksbankschefen Stefan Ingves som vid mötet i oktober framhöll vikten av att prognoserna då pekade mot att realräntan skulle vara alltjämt positiv.

"Det är bra

, annars vore penningpolitiken för expansiv och skulle kunna ge upphov till problem längre fram", sade han.

Givet utsikterna för

global recession och få tecken på att finansmarknaderna riktigt vill tina upp kan Stefan Ingves ha ändrat uppfattning om riskerna med en "för expansiv" penningpolitik.

Om så är

fallet kanske Riksbanken inte bara sänker styrräntan kraftigt på onsdag, den kanske också väljer att flagga för ytterligare kraftiga räntesänkningar framöver när räntebeskedet och den penningpolitiska uppdateringen publiceras den 4 december.

Det handlar inte

bara om att få ned lånekostnaderna, det handlar också om att det knappast är bra om statligt garanterat banksparande kan ge en ränta på uppemot 5 procent i ett läge med recession och snabbt fallande inflationstakt.

NYHETSBYRÅN DIREKT