När IT-krisen var som värst nådde den amerikanska dollarn sin topp. Som mest fick man då betala över 11 kronor för en dollar. Men sedan dess har dollarn fallit. Under en lång period, december 2004 till augusti 2007, verkade bottennivån ligga kring 6,60 kronor per dollar. Men i september förra året gick botten ur och dollarn fortsatte att falla.

Idag kostar den under 6,20 kronor. Det är den lägsta noteringen sedan hösten 1992 då den svenska riksbanken släppte valutan fri och lät marknaden bestämma värdet på den svenska kronan.

Det finns fler anledningar till varför dollarn faller. Dels finns en stark oro för att Amerika är, eller är på väg in i en recession, och ett land på dekis är det inte lika många som vill investera i. En recession innebär också att centralbanken kommer att sänka sin styrränta för att få fart på ekonomin igen. En låg ränta är inte heller så attraktivt för ränteplacerarna, vilket gör att de hellre satsar pengarna i en valuta som ger lite högre ränta.  

Effekterna av en svag amerikansk dollar är många. En svag dollar betyder att andra valutor blir starkare. För oss i Europa har den fallande dollarn påtagligt stärkt både den svenska kronan och den europeiska euron. Det finns både för och nackdelar med det.

En fördel är att det blir billigare att semestra i USA, vi vår mer för våra pengar, samtidigt som det blir dyrare för amerikanska turister att resa till Europa. Det stigande oljepriset blir inte lika påtagligt för oss då oljepriset sätts i dollar, så där sker en viss utjämning. Amerikanska exportbolag gynnas då deras produkter uppfattas som billigare, medan till exempel europeiska exportbolag missgynnas då deras priser uppfattas som dyrare.

Men den mest direkta effekten av en svagare dollar för fondspararna är att utlandsfonderna faller i värde. När fondbolagen ska räkna om sina innehav i amerikanska aktier till svenska kronor så blir det färre svenska kronor per dollar, vilket får fondandelsvärdet att minska.

Sedan årsskiftet har enbart dollareffekten gjort att svenskarna USA-fonder har fallit med cirka 4,3 procent i värde. Ovanpå det ska den amerikanska börsutvecklingen läggas, hittills i år har den varit minus nästan 4,5 procent, vilket också bekräftas av att den genomsnittliga USA-fonden har fallit med cirka 9 procent omräknat till svenska kronor.