Enligt dagens siffror från Konjunkturinstitutet fortsätter den svenska tillväxten att trumma på och en räntehöjning från Riksbanken den 5 juli framstår som närmast oundviklig. Men samtidigt har konjunkturindikatorerna dämpats under de senaste månaderna och tillväxttakten lär därför bli betydligt lugnare under resten av det här året. Det kan i sin tur innebära att Riksbanken tvingas gå fram lugnare med räntehöjningar än de tidigare tänkt sig.

I dagens Konjunkturbarometer för juni sjönk konfidensindikatorn för näringslivet som helhet med 3 enheter och har därmed minskat med 10 enheter sedan toppen i början av det här året.

Undantaget från nedgången i juni är tillverkningsindustrin som även fortsättningsvis rapporterar om en stark efterfrågeutveckling, även om exportorderingången tycks ha mattats något. Det är en lite annorlunda bild av industrikonjunkturen än den som organisationen Teknikföretagen redovisade för någon vecka sedan där det främst var efterfrågan på hemmaplan som hade vikt ner under senare tid.

Bilden av att det är hemmamarknaden som numera utvecklas lite svagare är annars den som förmedlas i dagens Konjunkturbarometer. Det är främst branscher med större delen av sin försäljning på hemmaplan som visar de främsta tecknen på en dämpad konjunkturutveckling. Ett typexempel på detta är byggsektorn där konfidensindikatorn tappat rejält och där det främst är bostadsbyggandet som nu mattas av. En ytterligare signal om att aktiviteten på den svenska bostadsmarknaden gått in i en betydligt lugnare fas.

Samtidigt ska det konstateras att utvecklingen inom i stort sett alla branscher fortfarande är positiv och att företagen fortsätter att nyanställa personal i stor omfattning, något som kommer att väga tungt när Riksbanken tar sitt räntebeslut.

Även bland hushållen har konjunkturoptimismen vikit ner under senare tid (se diagram). Hushållens konfidensindikator sjönk i juni till 16,7, vilket visserligen fortfarande är högre än det historiska genomsnittet, men där trenden har varit nedåtriktad allt sedan hösten 2010. Det var i juni främst synen på svensk ekonomi som vek ner medan förhoppningarna om den egna ekonomin faktiskt stärktes. Dessutom steg inflationsförväntningarna på 12 månaders sikt till 3,3 procent.

Konjunkturinstitutet, KI, presenterade dessutom, nu på morgonen, en ny prognos för svensk ekonomi under de kommande åren. Föga förvånande har de en optimistisk syn på tillväxten trots att de ser tecken på en dämpning.

BNP-tillväxten väntas i år landa på 4,5 procent för att sjunka till 3,3 under 2012 (kalenderkorrigerade värden). Några saker som sticker ut lite extra i KI:s prognos är att de har en försiktigare styrränteprognos än Riksbanken, att de är oroade för effekterna av dämpningen på bostadsmarknaden samt att överskottsmålet för statsfinanserna kommer att överträffas om inte regeringen fortsätter att föra en expansiv finanspolitik.

När det gäller reporäntan gör KI samma bedömning som placera.nu och räknar med räntehöjningar i juli och september men att Riksbanken efter detta tvingas till en längre paus.

Det ger en reporänta på 2,25 procent vid årsskiftet. Enligt KI bör Riksbanken även efter detta vara försiktig med räntehöjningar och räntan ska ligga på 3,0 procent i slutet av 2012.

KI verkar dessutom vara lite tagna på sängen av den dämpning på bostadsmarknaden som vi sett under de senaste månaderna. Prognoschefen Jesper Hansson konstaterar att det finns en risk för att inbromsningen går lite väl fort och att det kan få negativa konsekvenser för hushållens konsumtion och bostadsinvesteringar, något som vi såg tecken på i den övriga statistiken som kom idag.

Institutet räknar med ytterligare finanspolitiska stimulansåtgärder på 30 miljarder kronor 2012 men håller prognoserna så krävs en expansiv finanspolitik även under åren 2013-2015 för att finansminister Borg inte ska samla onödigt mycket pengar i ladorna. Det finns det ingen anledning till, enligt Jesper Hansson.