Riksbanken lämnar reporäntan oförändrad på -0,50 procent.

Enligt SME Direkts enkät väntade samtliga av tolv tillfrågade analytiker att Riksbanken skulle lämna reporäntan oförändrad på -0,50 procent.

Riksbanken ändrade senast reporäntan vid det penningpolitiska mötet den 10 februari 2016, då den sänktes med 0,15 procentenheter till -0,50 procent.

Direktionen var enig om räntebeslutet.

Riksbanken beslutade vidare att, i enlighet med beslutet i december, fortsätta köpa statsobligationer för totalt 30 miljarder kronor, varav 15 miljarder i nominella och 15 miljarder i reala, fram till halvårsskiftet 2017.

Riksbanken totala köp kommer därmed att uppgå till 275 miljarder kronor, exklusive återinvesteringar, vid halvårsskiftet 2017.

Riksbanken beslutade vidare att förlänga mandatet för valutainterventioner till och med den 25 oktober 2017.

Martin Flodén reserverade sig återigen mot beslutet, med samma motivering som han tidigare angivit vid motsvarande beslut den 4 januari och 5 juli.

Riksbankens räntebana är i stort sett oförändrad och det är fortfarande mer sannolikt att reporäntan sänks än att den höjs den närmaste tiden.

Det framgår av Riksbankens nya prognos.

Räntebanan bottnar på -0,56 procent under det tredje och fjärde kvartalet 2017. Den första höjningen väntas andra kvartalet 2018.

I förra rapporten bottnade banan på -0,56 procent under andra till fjärde kvartalet 2017 och första höjningen sågs det andra kvartalet 2018.

"Direktionen har en fortsatt beredskap att göra penningpolitiken mer expansiv om den trendmässiga inflationsuppgången skulle hotas och förtroendet för inflationsmålet försvagas. Alla de verktyg som Riksbanken har redogjort för tidigare, senast i den penningpolitiska rapporten i september 2016, kan som alltid användas vid behov", skriver Riksbanken.

 Riksbankens samlade bedömning är nu att reporäntan på lång sikt kan väntas ligga mellan 2,5 och 4,0 procent. Det är lägre än Riksbankens tidigare publicerade intervall på 3,50-4,50 procent för den långsiktigt normala reporäntan.

Det framgår av en fördjupning i den penningpolitiska rapporten.

Riksbankens prognos innebär dock att reporäntan kommer att vara avsevärt lägre än den långsiktigt normala nivån under de närmaste åren, konstaterar myndigheten samtidigt.

I en liten öppen ekonomi som den svenska påverkas inhemska räntor i stor utsträckning av internationella skeenden, noterar Riksbanken.

Under de senaste decennierna har nominella och reala räntor fallit trendmässigt världen över. De globala faktorer som kan förklara utvecklingen är dels strukturella trender som påverkar sparande och investeringar, dels konjunkturella faktorer kopplade till finanskrisen och eurokrisen.

"Den globala återhämtningen efter finanskrisen har nu pågått en längre tid och inflationen stiger, vilket väcker frågan om vart räntorna i omvärlden och i Sverige är på väg på lång sikt. De strukturella faktorer som bidragit till att räntorna fallit de senaste decennierna bedöms till viss del hålla ned räntorna även framöver", resonerar Riksbanken.