Det skriver Riksbanken i årets tredje penningpolitiska rapport som presenterades på tisdagen.

Sysselsättningsuppgången är bred. Inom industrin ökar nu sysselsättningen och företagen planerar för fortsatta nyrekryteringar. Även inom tjänstesektorn, som klarat sig betydligt bättre genom krisen, kommer sysselsättningen fortsätta att öka framöver.

"I takt med att konjunkturen förbättras fortsätter återhämtningen på arbetsmarknaden. Antalet arbetade timmar och antalet sysselsatta stiger och arbetslösheten minskar", skriver Riksbanken.

Riksbanken konstaterar också att utbudet av arbetskraft har ökat under krisen trots att sysselsättningen fallit. Reformer inom arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen samt jobbskatteavdraget har ökat incitamenten att vara kvar i arbetskraften, och dessa åtgärder tillsammans med en bättre konjunktur antas leda till att arbetskraftsutbudet ökar ytterligare under prognosperioden. Arbetslösheten väntas under slutet av prognosperioden ha fallit till drygt 6,5 procent.

Riksbanken skriver vidare att den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden med stigande sysselsättningsgrad tyder på att resursutnyttjandet ökar. KI:s barometer visar att såväl andelen företag med brist på arbetskraft som kapacitetsutnyttjandet inom industrin har stigit snabbt. Inom vissa branscher, som byggsektorn, har bristen på arbetskraft stigit särskilt snabbt och företagen uttrycker där oro för rekryteringsproblem.

Under de kommande åren ökar BNP, arbetade timmar och sysselsättning och närmar sig sina beräknade potentiella nivåer. Därmed väntas resursutnyttjandet fortsätta stiga och mot slutet av prognosperioden är samtliga gap, som visar skillnad mellan faktiska och potentiella nivåer, slutna eller svagt positiva.

Det förbättrade arbetsmarknadsläget under prognosperioden väntas medföra att lönerna ökar snabbare det kommande året delvis som en följd av att löneökningar utöver förbundsavtalen ökar. Även ökningstakten i arbetskostnader per producerad enhet bedöms öka under prognosperioden.