Den kinesiska inflationen hamnade visserligen exakt på förväntningarna men en så hög inflation som 5,5 procent i maj är ändå smärtsam och redan nu på morgonen kom de kinesiska myndigheternas första reaktion. Kassakraven på de kinesiska bankerna höjdes för sjätte gången i år, den här gången med 0,5 procentenheter.

Att övrig kinesisk statistik, bland annat detaljhandel och industriproduktion, kom in på hyggliga nivåer och därmed drog upp råvarupriserna ytterligare gör att vi nog får vänta oss fler reaktioner från de kinesiska myndigheterna.

En räntehöjning ligger väl egentligen närmast till hands, även om många hoppas på att det också ska innebära att man låter den kinesiska yuanen stärkas i en snabbare takt.

Att den svenska inflationen blev lägre än väntat skapar möjligen reaktioner åt det andra hållet. Inflationstakten landade på 3,3 procent i maj, vilket var en tiondel lägre än marknadsförväntningarna och Riksbankens senaste prognos.

Det är i sig inget dramatiskt och vi räknar fortfarande med att Riksbanken drämmer till med en räntehöjning vid mötet i juli.

Mer intressant är det faktum att skillnaden mellan KPI-inflationen och den underliggande inflationen (KPIF), där man rensar för effekten av ränteförändringar fortsätter att växa (se diagram). KPIF-inflationen blev i maj 1,7 procent, vilket även det var under Riksbankens prognos.

Någon gång borde det väl bli dags för Riksbanken att även ta hänsyn till hur det faktiska inflationstrycket i Sverige ser ut. Det som egentligen är deras huvuduppgift.

För om det bara är Riksbankens egna räntehöjningar som driver upp inflationen över målet på 2 procent så kan man tycka att det någonstans borde finnas en smärt- eller skamgräns för räntehöjningarna.

För som många hävdat är det ju inte lönt för Riksbanken att "jaga sin egen svans". Ett uttryck som var populärt att använda när Riksbankens räntesänkningar drev ner inflationstakten men som borde vara minst lika relevant när det går åt andra hållet.

Det ska bli mycket intressant att se hur Riksbanken ser på den senaste tidens utveckling, såväl inhemskt som globalt, när nästa räntebeslut publiceras den 5 juli. En lägre framtida räntebana borde enligt oss ligga nära till hands.