Enligt Infronts enkät väntade sig åtta av nio tillfrågade analytiker att Riksbanken skulle höja styrräntan med 75 punkter, till 2,50 procent. En trodde att räntan skulle höjas med 50 punkter, till 2,25 procent.

Riksbanken ändrade senast styrräntan vid det penningpolitiska mötet den 19 september 2022, då den höjdes med 1,00 procentenheter till 1,75 procent.

Beslutet om styrräntan och räntebanan var enigt.

"Direktionen bedömer att penningpolitiken behöver stramas åt mer för att föra inflationen tillbaka till målet, jämfört med bedömningen i september. För att få ner inflationen och värna inflationsmålet har direktionen därför beslutat att höja styrräntan med 0,75 procentenheter till 2,5 procent", skriver Riksbanken.

"Räntan väntas höjas ytterligare i början av nästa år för att då vara strax under 3 procent. I linje med tidigare prognos kommer Riksbanken från årsskiftet låta innehavet av värdepapper minska i takt med förfall. Även det innebär en viss åtstramning av penningpolitiken", fortsätter de.

Riksbankens prognos visar att styrräntan sannolikt kommer att höjas ytterligare i början av nästa år för då vara strax under 3 procent.

Det framgår av Riksbankens nya prognos.

"Inflationsutvecklingen är fortsatt svår att bedöma och Riksbanken kommer att anpassa penningpolitiken på det sätt som behövs för att säkerställa att inflationen återförs till målet inom rimlig tid", skriver Riksbanken.

Inflationen är fortfarande alldeles för hög. Den höga inflationen urholkar mångas köpkraft och gör det svårare för hushåll och företag att planera sin ekonomi.

Det skriver Riksbanken i ett pressmeddelande i samband med räntebeskedet på torsdagen.

Direktionen beslutade därför att höja styrräntan med 0,75 procentenheter till 2,50 procent och prognosen för styrräntan är att den kommer att fortsätta höjas till strax under 3 procent i början på nästa år.

"Inflationsutvecklingen är fortsatt svår att bedöma och Riksbanken kommer att anpassa penningpolitiken på det sätt som behövs för att säkerställa att inflationen återförs till målet inom rimlig tid", skriver Riksbanken.

Riksbanken konstaterar att bortsett från att energipriserna blev lägre än väntat i oktober har inflationen blivit oväntat hög, vilket tyder på att inflationstrycket är något högre än väntat.

"Risken för att dagens höga inflation biter sig fast är fortfarande stor och det är av största vikt att penningpolitiken verkar för att inflationen ska falla tillbaka och stabiliseras runt målet på 2 procent inom rimlig tid. ", skriver Riksbanken.

Riksbanken skriver vidare att stigande priser och högre räntekostnader är kännbara för hushåll och företag. Det skulle dock bli än mer kännbart för svenska hushåll och svensk ekonomi i allmänhet om inflationen blev kvar på dagens höga nivåer.

"Genom att Riksbanken höjer räntan mer nu minskar risken för hög inflation under lång tid och därmed också för en ännu större penningpolitisk åtstramning längre fram", skriver Riksbanken.