Ledamöterna debatterade penningpolitiken eventuella inverkan på huspriserna under Riksbanksmötet den 25 oktober.

Riksbankschef Stefan Ingves sade att det viktiga var att undvika stora fall i huspriserna.

"Många andra länder har fått lära sig att det inte är så lätt att hantera de problem som kan uppstå när huspriserna faller bara genom att sänka räntan", sade Stefan Ingves.

Lars Nyberg påpekade att han stod bakom majoritetens förslag alldeles oavsett vad som händer med huspriserna, men ville ändå göra reflektionen att "det är bra om penningpolitiken reagerar i god tid innan stora obalanser hinner byggas upp". Han är inte säker på att det som hänt Irland, Spanien, USA och Australien aldrig skulle kunna hända här.

"Många skäl att tro att huspriserna inte var övervärderade angavs också i Sverige i början av 1990-talet, inklusive styrkan i hushållens balansräkningar. Ändå föll, som bekant, priserna kraftigt", sade Lars Nyberg.

Barbro Wickman-Parak instämde i resonemanget att hushållens balansräkningar är solida, men påpekade att det är viktigt att skilja på tillgångar och skulder.

"Tillgångar kan smälta ihop om tillgångspriser som tillexempel olika finansiella tillgångar och huspriser faller. Det gäller inte skulderna som hela tiden finns där ograverade", sade hon.

Lars EO Svensson menade dock att det i Sverige inte finns någon förekomst av ¿buy to let¿, bostadsköp i syfte att hyra ut, utan endast ¿buy to live¿, bostadsköp för eget bruk, säger Lars EO Svensson.

Han menar att talet om bostadsbubbla därför är överdrivet.

"Hushållen har en stark finansiell situation på det stora hela. Det genomsnittliga hushållet har skulder som bara är en tredjedel av tillgångarna medan två tredjedelar är eget kapital", framhåller Svensson.

Han säger också att det inte finns något som tyder på att bolån i någon större omfattning används för att finansiera konsumtion.

Lars EO Svensson tycker inte att det är Riksbankens uppgift att oroa sig för huspriserna och menar att reporäntan ändå i det fallet är ett trubbigt instrument.

"En höjning av styrräntan med 1 procentenhet sänker bostadspriserna med ungefär 1,5 procent. För att sänka bostadspriserna med 15 procent måste alltså räntan höjas med 10 procentenheter. Då faller BNP med ungefär en tredjedel av fallet i huspriserna, det vill säga ungefär 5 procent", sade Lars EO Svensson.

Den reporäntebana med höjningar till 2,7 procent vid slutet av prognosperioden som vice Lars EO Svensson förordade vid det penningpolitiska mötet i oktober är en "rimlig kompromiss" mellan marknadens förväntningar och det "orealistiska huvudscenariot".

Det konstaterade vice riksbankschefen Lars EO Svensson i protokollet från det penningpolitiska mötet den 25 oktober.

Han sade att en ännu lägre räntebana skulle kunna ge ett ännu bättre utfall för KPIF och arbetslösheten. Han menade att det dock behövs noggrannare analys och alternativa prognoser innan den bästa reporäntebanan kan läggas fast, i synnerhet som så mycket av analysen vid oktobermötet inriktades på det, enligt Lars EO Svensson Svenssons mening, orealistiska huvudscenariot.

Därför ansåg han att reporäntebanan som når en nivå vid prognosperiodens slut på 2,7 procent, och som ligger ungefär mitt emellan huvudscenariot och marknadsförväntningarna, "kan vara en rimlig kompromiss denna gång inför en ny genomgång till nästa penningpolitiska möte".