Riksbanken lämnar reporäntan oförändrad på -0,50 procent.

Enligt SME Direkts enkät väntade samtliga tolv tillfrågade analytiker att Riksbanken skulle lämna reporäntan oförändrad på -0,50 procent.

Riksbanken ändrade senast reporäntan vid det penningpolitiska mötet den 10 februari 2016, då den sänktes med 0,15 procentenheter till -0,50 procent.

Direktionen var enig om räntebeslutet.

Riksbanken fortsätter köpen av statsobligationer under andra halvåret, så som beslutades i april.

Ingen av de tillfrågade ekonomerna hade väntat beslut om utökade obligationsköp nu, enligt SME Direkts enkät.

Riksbanken lämnar även räntebanan oförändrad.

Det framgår av Riksbankens nya prognos.

Riksbanken konstaterar att utsikterna för konjunkturen och inflationen i Sverige i stort sett är oförändrade sedan det penningpolitiska mötet i juli och bedömningen är nu liksom då att det behövs en fortsatt expansiv penningpolitik för att bibehålla den stigande trenden i inflationen.

Först under andra halvåret 2017, då inflationen väntas vara nära 2 procent, bedömer direktionen att det är lämpligt att långsamt börja höja reporäntan.

Räntebanan bottnar på -0,53 procent under det första och andra kvartalet 2017.

Det finns samtidigt flera faktorer som skapar osäkerhet för inflationsutvecklingen.

"Direktionen har därför, liksom tidigare, en fortsatt hög beredskap att göra penningpolitiken ännu mer expansiv om så skulle behövas, även mellan de ordinarie penningpolitiska mötena", skriver Riksbanken.

Riksbanken konstaterar att KPIF-inflationen har stigit trendmässigt sedan 2014 och läget på arbetsmarknaden har fortsatt att förbättras och arbetslösheten sjunker.

"Därmed finns det goda förutsättningar för en fortsatt uppgång i inflationen", skriver Riksbanken.

Riksbanken ser dock flera faktorer som skapar osäkerhet i inflationsprognosen. Det gäller bland annat effekter av resultatet i den brittiska folkomröstningen liksom svagheter i det europeiska banksystemet. Ytterligare en faktor är kronans utveckling.

Riksbanken fortsätter samtidigt att varna för att det låga ränteläget medför risker, som en ökad skuldsättning hos hushållen.

"För att få en långsiktigt hållbar utveckling i svensk ekonomi behöver dessa risker hanteras med riktade åtgärder inom makrotillsynen, bostadspolitiken och skattepolitiken", skriver Riksbanken.