Enligt SME Direkts enkät bland elva analytiker räknade tio med att styrräntan skulle sänkas med 0,25 procentenheter, medan en trodde att räntan skulle lämnas oförändrad.

Riksbanken ändrade senast reporäntan vid det penningpolitiska mötet den 16 december 2013, då den sänktes med 0,25 procentenheter.

Trots att konjunkturen fortsätter stärkas har inflationen blivit lägre än väntat, och inflationstrycket bedöms vara tydligt lägre jämfört med bedömningen i april. Det framgår av Riksbankens andra penningpolitiska rapport för året, som publicerades på torsdagen.

"Riksbankens direktion anser att det krävs en ännu lägre ränta för att inflationen ska stiga mot målet om 2 procent", skriver Riksbanken, med anledning av att reporäntan nu sänks med 0,5 procentenheter till 0,25 procent samtidigt som räntebanan reviderats ned "påtagligt".

Riksbanken fastslår att inflationsutfallen har blivit lägre än förväntat och nedgången har varit bred. Vidare bedöms det underliggande inflationstrycket vara "tydligt lägre" jämfört med bedömningen i april. Ytterligare en faktor som talar för en stor räntesänkning är att prognosen för internationella styrräntor är nedreviderad.

"Den låga räntan bidrar till högre efterfrågan i ekonomin, vilket leder till att inflationen stiger. Dessutom motverkas de lägre internationella styrräntornas effekter på växelkursen och inflationen", skriver Riksbanken.

Riksbanken konstaterar att förutom att leda till högre inflation kan en expansiv penningpolitik också bidra till att inflationsförväntningarna förblir förankrade kring 2 procent "genom att sända en tydlig signal att penningpolitiken kommer att se till att inflationen närmar sig inflationsmålet inom en rimligt snar framtid".

Riksbanken varnar dock samtidigt för att det låga ränteläget redan bidrar till att hushållens skulder som andel av deras inkomster ökar relativt snabbt. Med ännu lägre ränta förstärks denna utveckling vilket ökar riskerna för att ekonomin utvecklas på ett sätt som inte är långsiktigt hållbart.

"Med en låg ränta brådskar det för andra politikområden att hantera riskerna med hushållens skuldsättning och utvecklingen på bostadsmarknaden", skriver Riksbanken.

Enligt Riksbanken räcker det inte med åtgärder som stärker motståndskraften i banksystemet, det krävs även åtgärder som riktas direkt mot hushållens efterfrågan på krediter.

"Och utan ytterligare åtgärder ökar risken för att samhällsekonomin utvecklas på ett sätt som inte är långsiktigt hållbart, vilket också kan försvåra förutsättningarna för penningpolitiken längre fram", skriver Riksbanken.

Riksbanken konstaterar att konjunkturen i Sverige fortsätter att stärkas, framför allt drivet av en stark hushållsektor och ökade bostadsinvesteringar.

"När efterfrågan i omvärlden tar fart ökar även tillväxten i de mer exportberoende delarna av näringslivet. En starkare konjunktur leder till stigande efterfrågan på arbetskraft och arbetsmarknadsläget väntas gradvis bli bättre", skriver Riksbanken.

Riksbanken konstaterar vidare att konjunkturen i omvärlden väntas förbättras successivt.

"Utsikterna för Storbritannien och USA är goda och återhämtningen i euroområdet väntas fortsätta, om än i långsam takt. Samtidigt är det globala inflationstrycket lågt och prognosen för styrräntorna i omvärlden har reviderats ner", skriver Riksbanken.