Riksbanken sänker räntan

Riksbanksdirektionen, med dess chef Stefan Ingves, sänker reporäntan med 0,25 procentenheter till 1,50 procent. Även räntebanan sänks. Men direktionen är återigen oenig.


16 februari, 2012

Riksbanken sänker reporäntan med 0,25 procentenheter till 1,50 procent (1,75). Nivån gäller till nästa penningpolitiska möte.

Enligt SME Direkts enkät bland 13 analytiker räknade tio med att styrräntan skulle sänkas 0,25 procentenheter, till 1,50 procent, medan övriga tre räknade med att styrräntan skulle lämnas oförändrad.

Riksbanken ändrade senast reporäntan vid det penningpolitiska mötet den 19 december 2011, då den sänktes med 0,25 procentenheter.

Reporäntan väntas ligga kvar på en nivå på 1,5 procent en bit in i 2013, vilket innebär en sänkning av räntebanan. Enligt den tidigare räntebanan förväntades räntan ligga på 1,8 procent i första kvartalet 2013. Nu väntas reporäntan vända upp först 2014, då till 2,2 procent. I sin tidigare prognos trodde Riksbanken att reporäntan i första kvartalet 2014 skulle ligga på 2,6 procent.

Vice riksbankscheferna Karolina Ekholm och Lars E. O. Svensson reserverade sig, som de även gjort vid tidigare penningpolitiska möten, mot både räntebeslutet och räntebanan.

De förordade båda en sänkning av reporäntan till 1,25 procent och en lägre räntebana än den i den penningpolitiska rapporten. Karolina Ekholm förordade en bana som ligger på 1 procent från och med tredje kvartalet 2012 till och med tredje kvartalet 2013 och sedan stiger till drygt 2 procent vid slutet av prognosperioden.

Lars E. O. Svensson gick ännu längre och förordade en bana som ligger på 0,75 procent från och med tredje kvartalet 2012 till och med tredje kvartalet 2013 och sedan stiger till 2 procent vid slutet av prognosperioden.

Riksbanken skriver i samband med sitt beslut att inflationstrycket i svensk ekonomi nu är lågt. Detta samtidigt som de ekonomiska utsikterna i Sverige har försämrats till följd av utvecklingen i omvärlden. Svensk export har bromsat in till följd av dämpad efterfrågan i euroområdet och de svagare konjunkturutsikterna har gjort att hushållen har börjat spara mer och väntar med att konsumera. Samtidigt skjuter företagen på sina investeringar.

BNP-tillväxten i Sverige blir låg den närmaste tiden, skriver Riksbanken vidare.

"När ekonomin växer långsammare blir efterfrågan på arbetskraft lägre och arbetslösheten stiger något under året. När väl oron för statsskuldproblemen i euroområdet avtar återvänder förtroendet gradvis hos svenska hushåll och företag", spår Riksbanken, som tror att svenske ekonomi under nästa år bedöms åter växa i en mer normal takt.

Vad kan räntebeslutet innebära för dig? Se här.

Ämnen i artikeln
Marknadsöversikt

1 DAG %

Senast

1 mån