Hushållens skuldkvot, skulder i förhållande till disponibel inkomst, stiger mot 195 procent i slutet av prognosperioden, och det krävs därför fortsatt fler åtgärder för att hantera denna risk. Ett förslag är nedtrappning av ränteavdraget.

Det framgår av Riksbankens nya prognos.

Riksbanken konstaterar att det låga ränteläget är en av orsakerna till den kraftiga skulduppbyggnaden och de stigande bostadspriserna. En utveckling där skulderna stiger i snabbare takt än inkomsterna är inte långsiktigt hållbar.

Bostadspriserna fortsätter också att stiga även om ökningstakten har avtagit en del den senaste tiden. Amorteringskravet samt att bolåneräntorna har slutat falla har sannolikt bidragit till den lägre prisökningstakten.

De stigande bostadspriserna och hushållens ökande skuldsättning skapar allt större risker för den finansiella stabiliteten. Finansinspektionen har vidtagit åtgärder som amorteringskrav, bolånetak och riskviktsgolv för bolån för att dämpa utvecklingen och minska riskerna.

"Men ytterligare åtgärder behövs, särskilt i ett läge som präglas av låga räntor. Bostadsmarknaden behöver reformeras så att det blir bättre balans mellan utbud och efterfrågan. Det är även viktigt med reformer som minskar hushållens vilja eller förmåga att skuldsätta sig, så som en nedtrappning av ränteavdraget", skriver Riksbanken.