Läget på den

svenska arbetsmarknaden förbättras framöver, och i kombination med låga räntor och ökad optimism bland hushållen väntas det leda till att bostadspriserna fortsätter att stiga. Det skriver Riksbanken i den penningpolitiska uppföljning (PPU) som publicerades i samband med räntebeskedet på torsdagen.

Riksbanken konstaterar

att det innebär att hushållens förmögenhet därmed ökar, men samtidigt ökar också skulderna då bostadsköpen ofta är lånefinansierade.

"Under en stor

del av prognosperioden ökar skulderna till och med snabbare än inkomsterna", skriver Riksbanken, som dock i stort håller fast vid sin tidigare prognos om att hushållens skulder som andel av disponibelinkomsten ökar från drygt 172 procent till 176 procent i slutet av prognosperioden.

Riksbanken räknar

med att KPIF-inflationen når 2 procent om "ungefär två år". En lägre reporänta nu skulle kunna leda till att inflationen når målet "lite tidigare", men givet att läget för hushållen nu är "relativt gynnsamt" skulle det också leda till att riskerna med hushållens skuldsättning ökar ytterligare.

"En särskilt

besvärlig situation skulle uppstå om hushållen förväntar sig att den låga räntan är bestående. Sådana orealistiska förväntningar kan bidra till en förnyad trend uppåt i både bostadspriser och skuldsättning", skriver Riksbanken.

"Om hushållen

av ett eller annat skäl skulle tvingas att snabbt minska sina skulder finns risk för att arbetslösheten stiger kraftigt och att det uppstår långvariga svårigheter att stabilisera inflationen runt inflationsmålet", fortsätter Riksbanken.