Om konservativa Tories vinner skulle det elda på oron för en folkomröstning om EU, en Labour-seger skulle mötas med farhågor för möjliga priskontroller och skattehöjningar och ett läge där inget parti får majoritet skulle skapa osäkerhet.

Historiskt brukar utvecklingen på finansmarknaderna vara positiv i Storbritannien, liksom i de flesta andra stora länder, både inför parlamentsval och direkt därefter. Och detta gäller oavsett om det är en höger- eller vänsterregering som tar makten, och oavsett om den nya regeringen är vänligt sinnad mot näringslivet eller inte.

"Problemet är att denna gång kommer detta sannolikt inte att gälla. Faktiskt kommer valet 2015 att vara dåligt för marknaderna vad som än händer", skriver finansjournalisten Matthew Lynn i The Daily Telegraph.

Han hänvisar till en studie av Angela Opare, katolska universitetet i Milano, som tittat på utvecklingen på de 13 största europeiska börserna under åren 1990 till 2013. Hon fann att avkastningen var onormalt hög 15 dagar före valet och också lite starkare omedelbart efter valet, för att därefter avta. Detta visade sig stämma speciellt bra i Storbritannien, som har den största börsen i Europa, FTSE, men även i länder som Frankrike, Finland och lustigt nog Grekland.

Enligt Matthew Lynn borde man vänta sig att investerarna skulle bli lättade om David Cameron fick bo kvar på 10 Downing Street, och denna gång med egen majoritet.

"En pålitlig höger-mitten regering, med ett erfaret team, borde vara precis vad de stora multinationella bolagen som dominerar FTSE skulle föredra. Och ändå, så kommer problemet att vara EU. Cameron har lovat en folkomröstning, efter omförhandlingar, till 2017. Han skulle behöva börja argumentera med Angela Merkel och Francois Hollande från dag ett, och trycket kommer att vara på att hålla omröstningen förr snarare än senare", enligt Matthew Lynn.

Å andra sidan har Labourledaren Ed Miliband och hans finansministerkandidat Ed Balls satt ihop ett av de mest vänsterinriktade valmanifesten på senare tid, med priskontroller för energibolag, att bryta upp banker och potentiellt häftiga skattehöjningar. Med tanke på vilken framträdande roll banker och elbolag har i FTSE är det svårt att se hur marknaderna skulle kunna välkomna detta med något annat än kraftiga försäljningar.

Hur är det då med den tredje möjligheten, att inget parti får majoritet, vilket med tanke på uppgången för Ukip, De gröna och SNP (Scottish National Party) verkar mer troligt än någonsin?

"Man behöver inte precis vara George Soros för att komma på att den osäkerheten skulle få investerare att känna sig väldigt nervösa", skriver Matthew Lynn och ger som exempel valet 2010 då det såg ut som att de konservativa skulle vinna, men när det blev osäkert föll FTSE från 5.800 den 8 april till 5.100 den 7 maj, morgonen efter rösterna räknats, och den 25 maj stod FTSE på 5.000.

Det är sant att vad som händer på marknaden under resten av året i huvudsak kommer att bestämmas av huruvida Fed höjer styrräntorna, huruvida den senaste grekiska krisen löses och huruvida den kinesiska ekonomin kan fortsätta att växa. Men det brittiska valet kommer att spela roll för FTSE, åtminstone under veckorna kring valet - och det är osannolikt att det kommer att vara bra.

"Det gamla ordspråket råder investerarna att sälja i maj och gå sin väg (sell in May and go away) - men i år kan det vara säkrare att göra det i mitten på april", enligt Matthew Lynn.

Richard Jones, valutastrateg på Bloomberg, har gjort en genomgång av olika scenarier och deras marknadspåverkan, och noterar att Citibank-ekonomen Michael Sauders skriver i ett kundbrev att det mest sannolika valresultatet är ett "double-hung parliament", där vare sig de konservativa eller Labour får en majoritet av mandaten.

Om det blir en minoritetsregering eller en skör koalition finns det en möjlighet till nyval under 2015 efter valet den 7 maj. Detta skedde 1974.

Enligt Societe Generales ekonomer kommer volatiliteten att öka alla i brittiska tillgångsslag i takt med att valet närmar sig "och utsikten är relativt blek med de flesta troliga resultat, speciellt så om den nya regeringen leder till en folkomröstning om EU-medlemskapet".

Enligt Societe Generale är sannolikheten för en folkomröstning 25 procent, ett utträde skulle sänka tillväxten med 0,5 procentenheter per år och omedelbart påverka utvecklingen för brittiska tillgångar.

RBC Capital bedömer att det brittiska pundet kommer att bli en nettoförlorare med de flesta möjliga valresultat givet slappare finanspolitik och möjlig folkomröstningsrisker.

I den senaste YouGov/Sun-mätningen fick de konservativa 35 procent, Labour 31 procent, Ukip 14, Liberaldemokraterna 8 och De gröna 6 procent.

Enligt HSBC skulle en konservativ minoritetsregering kunna exponera pundet mot svagheterna i bytesbalansunderskottet givet löftet om folkomröstningen om EU-medlemskapet och det kommer att vara en "betydande" osäkerhet kring den brittiska ekonomin till dess att folkomröstningen hållits.

En minoritetsregering ledd av Labour skulle antagligen behöva övertyga marknaderna om sin förmåga att hantera budgetunderskottet, vilket skulle tynga pundet, enligt HSBC, och enligt RBC Capital skulle en ny brittisk regering ledd av eller som inkluderar Labour betyda högre bankpålagor, högre bonusskatter och mer regleringar.

Deutsche Bank tror, åtminstone för närvarande, att det mest sannolika valresultatet är en regeringskoalition ledd av Labour, med SNP, Liberaldemokraterna eller båda.

Enligt dem kan detta leda till att Bank of England höjer sina styrräntor tidigare med tanke på Labours planer på att inte strama åt finanspolitiken lika aggressivt som de konservativa. HSBC tror på en brantare räntebana om nästa regering styrs av Labour/SNP. De tror också att en regering där SNP ingår kan utgöra en större risk mot chanserna att uppfylla de finanspolitiska målen och skulle också kunna pressa på för fler eftergifter för Skottlands finanser.

Enligt den senaste opinionsmätningen från YouGov/Sunday Times fick SNP stöd av 43 procent i Skottland, vilket betyder att SNP nästan säkert kommer att vara tredje största parti i parlamentet räknat i mandat.

En andra mandatperiod för en koalition ledd av de konservativa sågs som det mest troliga resultatet förra månaden, enligt vadslagningsfirmorna, men detta motsägs av att Liberaldemokraternas utsikter är väldigt bleka, med ett stöd stadigt under 10 procent i opinionsmätningar och risk för att partiledaren, vice-premiärminister Nick Clegg förlorar sitt mandat.

Ett scenario med en koalition mellan de konservativa och Ukip är mindre sannolik eftersom Ukip försöker locka till sig konservativa röster.

EU-kritiska Ukips partiledare Nigel Farage har sagt att hans parti "potentiellt skulle kunna göra upp" med David Cameron om folkomröstningen om EU hålls i år, men att han inte kan samarbeta med Labourledaren Ed Miliband utan en folkomröstning.

RBC Capital uppskattar sannolikheten för ett valresultat som både garanterar en folkomröstning och att väljarna därefter röstar för ett brittiskt utträde ur EU till cirka 15 procent, och att det bör stiga till cirka 45 procent med en majoritetsregering ledd av de konservativa eller de konservativa och Ukip.

Deutsche Bank tror att en Brexit, det vill säga att Storbritannien lämnar EU, skulle leda till en kraftig försvagning av pundet och att utländska investerare minskar sina innehav i brittiska statspapper.

Det finns i dagsläget inget som talar för att vare sig de konservativa eller Labour ska lyckas få tillräckligt väljarstöd för att kunna bilda en majoritetsregering - ett parti behöver cirka 40 procent av rösterna för att kunna bilda regering i det brittiska valsystemet med enmansvalkretsar, "first-past-the-post", där bara en kandidat väljs i varje valkrets.

"En svag regering, ledd av ett av de två partierna, skulle kunna vara den mest skadliga, med risk för ett nytt val de följande månaderna", enligt HSBC.