Det finns två förslag till budgetbesparingar på bordet. Dels den republikanska tvåstegsraketen som ursprungligen innebar en första besparing på 1 200 miljarder över en tioårsperiod med ett lyft av skuldtaket med motsvarande summa.

Men sedan kongressens budgetkontor gått igenom förslaget så konstaterade man att det i praktiken rörde sig om budgetbesparingar på endast 850 miljarder dollar, vilket inneburit att den republikanska majoritetsledaren John Boehner tillfälligtvis fått dra tillbaka förslaget för en omarbetning. Annars var ju meningen att det skulle ha gått till omröstning idag onsdag. Nu är planen istället att det ska kunna ske under morgondagen.

Det finns dock internt motstånd i det republikanska leden mot Boehners förslag. Detta eftersom det inte innehåller något förslag om ett författningstillägg som kräver balans i den federala budgeten.

Den demokratiska sidan har i sin tur presenterat ett förslag som innebär besparingar på 2 700 miljarder över en tioårsperiod. För att locka republikaner så innehåller förslaget inga skattehöjningar. Samtidigt vill demokraterna lyfta skuldtaket tillräckligt mycket för att skuldtaksdiskussionen ska kunna avföras från den politiska agendan tills efter nästa års presidentval.

President Obama har samtidigt gjort klart att han tänker lägga in sitt veto mot det republikanska förslaget, om det skulle gå igenom i både senat och representanthus. Framför allt vänder han sig mot den snåla höjningen av skuldtaket, som i praktiken skulle innebära att budgetfrågan blir den allt överskuggande politiska frågan även under nästa års presidentvalskampanj.

Men inte heller det demokratiska alternativet faller presidenten helt i smaken. Obama har tidigare gett uttryck för att han ser skattehöjningar som en nödvändig komponent i budgetsaneringen. Frågan är dock om han är beredd att lägga sitt veto även mot det demokratiska förslaget om det mot förmodan skulle gå igenom bägge kammare?

Det amerikanska finansdepartementet har räknat ut att man från den 2 augusti måste börja stoppa viktiga utbetalningar för att inte slå igenom skuldtaket. Denna dag närmar sig med stormsteg. Därför är det inte mycket kvar att spela på.

Förutom att det nu är bråttom att få igenom en höjning av skuldtaket för att undvika stora störningar i såväl den amerikanska statsapparaten som på finansmarknaderna så lurar en nedgradering av det amerikanska kreditbetyget i bakgrunden.

Både Moody´s och Standard and Poor´s (S&P) har satt USA under bevakning för en möjlig nedgradering och amerikanska betalningssvårigheter skulle kunna vara det som tvingade dem att gå från ord till handling. Risken är därför stor att vi kommer att få se de amerikanska marknadsräntorna stiga och lägga ytterligare sten på bördan ¿ både på statsfinanserna och på konjunkturen.

De flesta räknar fortfarande med att en kompromiss kommer att nås innan tidsfristen går ut. Det är bland annat därför vi inte ser någon fullgradig panik på finansmarknaderna, även om budgetdebaclet lägger lite sordin på börsen och får guldpriset att nå nya höjder. Numera handlas guldet kring 1 624 dollar per uns.

Men frågan är om en dålig kompromiss räcker för att rädda kreditbetyget? S&P har hotat med att nedgradera USA om landet inte lyckas presentera budgetbesparingar på 4 000 miljarder för den kommande tioårsperioden.

Skulle skuldtaket endast höjas i små steg så kan det också räcka för en nedgradering. Det finns ju en påtaglig risk för att politikerna kommer att köpa sig lite tid med en minimal höjning av skuldtaket, något som knappast skulle tas emot med någon större glädje på finansmarknaderna.

För att öka spänningen ytterligare så har vi några viktiga rapporter om tillståndet i amerikansk ekonomi att se fram emot. I kväll kommer "Beige book" som är en sammanställning över hur ekonomin går i olika delar av USA. Svag arbetsmarknad, sjunkande bostadspriser och mixade konjunktursignaler i övrigt talar för det blir en tämligen blek rapport som kommer att öka trycket på politikerna.

På fredag kommer sedan de amerikanska BNP-siffrorna för årets andra kvartal och väntat är att den annualiserade BNP-tillväxten sjunker till 1,6 procent från första kvartalets 1,9 procent. Extra intressant att följa blir effekterna av de besparingsåtgärder på lokal och statlig nivå som redan genomförts och som ger en fingervisning om hur ytterligare besparingar kan tänkas slå på den amerikanska tillväxten.