Skatten höjs och alla insättningar beskattas utan avdrag för uttag. En fördel är att den kan dras av mot kapitalförluster och räntekostnader.

Idag fick vi klarhet i hur den nya sparformen kommer att se ut och vilka förändringar regeringen föreslår för kapitalförsäkringar.

Den nya sparformen som allmänt kallas investeringssparkonto, ISK, är bara öppen för privatpersoner och kan bara innehålla finansiella instrument som handlas på en reglerad marknad. Det betyder bland annat aktier, fonder, noterade obligationer och börshandlade certifikat, men man kan även ha kontanter.

Innehaven är personliga, vilket betyder att spararna kan utöva sin rösträtt på bolagsstämmor. Det står också uttryckligen att onoterade aktier inte är tillåtet.

ISK kommer att erbjudas av banker och värdepappersbolag, därmed kommer försäkringsbolagen stå utanför. Det finns ingen gräns för vilken kostnad bolagen som erbjuder IKS kan belägga sparformen med. Regeringen hoppas och tror att avgifterna kommer vara mycket låga.

För de stora bankerna kan ISK komma att konkurrera ut deras kapitalförsäkringar som de tjänar mycket pengar på. Därför är det inte otänkbart att de kommer behäfta den nya sparformen med höga avgifter.

Spararen kommer att kunna sätta in likvida medel på kontot, men även föra över befintliga innehav. Men en eventuell kapitalvinst kommer ändå att beskattas på skillnaden mellan aktuellt värde och anskaffningsvärdet.

Fördelen är att spararna slipper transaktionskostnaderna. Men någon skatteamnesti för att förbättra konkurrensen erbjuds inte. Man kan inte föra ut värdepapper, utan bara kontanter.

Den stora nyheten är hur ISK beskattas. Det har varit många spekulationer, men ingen har träffat rätt. En schablonskatt ersätter "reavinstskatten". Spararna kommer inte att behöva tänka på att redovisa enskilda affärer och betalar inte skatt på de enskilda vinsterna. Hur skatteunderlaget beräknas har dock tagit de flesta på sängen.

Underlaget beräknas genom att ta marknadsvärdet på tillgångarna varje kvartal och dela totalvärdet men fyra. Alltså tilldelas varje kvartalsvärde 25 procent av det totala värdet. Till underlaget läggs alla inköp under perioden.

De som sätter in och tar ut pengar ur sitt konto kommer att drabbas extra hårt då varje insättning beskattas. Anledningen till denna manöver är att man vill omöjliggöra att klipska sparare tömmer sitt konto för att undvika skatt.

När det gäller kapitalförsäkringar kommer skatteunderlaget att beräknas på samma sätt. Men för att inte riskera att få EU på sig så blir det inte avläsning varje kvartal. Insättningar som sker årets första sex månader ingår till 100 procent i skatteunderlaget medan insättningar som sker andra halvåret ökar underlaget med 50 procent. Här kan man tänka sig att det blir mycket små insättningar i juni men desto större i juli.

Dessa beräkningssätt kan komma att slå extra hårt för de som använder belåning idag, då varje affär som sker med belåning kan komma att klassas som en insättning av de lånade pengarna.

När man väl har räknat fram kapitalunderlaget så ska man sedan beräkna schabloninkomsten. Det är samma beräkning för både ISK och kapitalförsäkringar. Den beräknas genom att man multiplicerar underlaget med en räntefaktor. Den utgörs av statslåneräntan den sista november året före, plus 0,75 procentenheter. Idag beräknas schabloninkomsten på föregående års genomsnittliga statslåneränta.

Anledningen till att lagstiftarna bara använder en mätpunkt för räntan är att de vill ha en större följsamhet mot rådande marknadsränta. Varför de nu lägger till 0,75 procentenheter är för att sparformen inte ska bli för bra för spararna. De anser att den tidigare nivån har varit lite för låg för den goda avkastning som spararna har fått i sina kapitalförsäkringar.

Det sista momentet i skatteberäkningen är att multiplicera schabloninkomsten med skattesatsen som är 30 procent på både ISK och kapitalförsäkring. Det är en ökning från 27 procent från det som gäller idag på kapitalförsäkringar. Givet dagens räntenivåer blir den effektiva skatten 1,09 procent, jämfört med 0,87 som gäller för dagens kapitalförsäkringar.

Det ökade skattetrycket ger vid handen att avkastningströskeln ökar lite. Idag krävs det en avkastning på drygt 3 procent för att en kapitalförsäkring ska vara bättre än att äga ett värdepapper på traditionellt sätt då man betalar vanlig reavinstskatt.

Med de nya förslagen kommer det krävas en avkastning på knappt 4 procent. Antagandena förutsätter att sparsättet inte beläggs med några avgifter. Tröskeln kommer också höjas i takt med att räntan stiger.

När det gäller kapitalförsäkring så är skatten absolut. Men för ISK kommer schabloninkomsten att tas upp som en kapitalinkomst i deklarationen. Den kan sedan kvittas mot kapitalförluster och räntekostnader.

Vinnarna på den nya sparformen och nya beskattningen av kapitalförsäkringar är de som handlar mycket med samma initiala kapital och de som får hög avkastning.

Förlorarna är de som har en tradliv, traditionell livförvaltning, i en kapitalförsäkring. De ligger med mycket räntebärande värdepapper, mellan 50 och 60 procent, som ger dålig avkastning. Framöver kommer de att straffas ännu hårdare av att både räntefaktorn ökas med 0,75 procentenheter och skattesatsen ökar från 27 procent till 30 procent. Det är inte heller möjligt att ha en tradliv i ISK.