Tidningen Riksdag & Departement har gått igenom samtliga vallöften, 245 stycken, som avlades i alliansregeringen inför valet 2010. Undersökningen visar att 60 procent av löftena efter halva mandatperioden är uppfyllda.

Några av de löften som gavs var av privatekonomisk karaktär, det vill säga de skulle vid ett infriande få konsekvenser för din plånbok.

Ett av de löften som har infriats är den sänkta pensionärsskatten. Många tycker att den sänkta skatten för pensionärer med en femtiolapp var väl snålt tilltagen, men i och med denna sänkning har pensionärsskatten faktiskt, enligt Riksdag & Departement, sänkts med så mycket som utlovades inför valet 2010.

Alliansen lovade också att restaurangmomsen skulle halveras. Den 1 januari i år sänktes momsen från 25 till 12 procent. Ett annat löfte var att rut- och rot-avdragen ska få finnas kvar, vilket de som bekant gör. Det utlovades dock en utvärdering av rut-avdraget, vilken Skatteverket genomförde i början av året.

Alliansen lovade också att "förstärka de ekonomiska marginalerna för de föräldrar och barn som har de lägsta marginalerna". Det särskilda bidraget för barn inom ramen för bostadsbidrag höjdes i år, konstaterar Riksdag & Departement.

Många har varit missnöjda med dagens fastighetstaxeringssystem. Regeringen lovade att se över hur systemet kan avskaffas eller avsevärt förenklas. En utredning tillsattes i februari och i augusti föreslogs ett nytt beräkningssystem där storleken på bostaden ska avgöra storleken på skatten, ett förslag som bland annat organisationen Villaägarna ställde sig starkt kritiska till. Läs mer här.

På temat bostad lovade regeringen också att schablonavdraget för intäkter vid uthyrning av privatbostad skulle höjas. Det har det gjort, till 21 000 kronor, och görs igen vid årsskiftet. Enligt höstbudgeten blir nytt schablonavdrag från och med 2013 40 000 kronor.

Men andra större löften för väljarnas plånböcker har regeringen lyckats sämre med. Alliansen utlovade exempelvis höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt. Detta löfte gavs dock med förbehåll, eftersom det bara skulle genomföras "när de offentliga finanserna tillåter".

Och än så länge har de offentliga finanserna som bekant enligt finansminister Anders Borg inte tillåtit. De har heller inte tillåtit det omtalade femte jobbskatteavdraget. Något sådant fanns inte med när Borg presenterade höstbudgeten och reformutrymmet på 23 miljarder kronor.

Andra reformer tycks ligga ännu längre bort från att bli verklighet. Sänkt arbetsgivaravgift var enligt valmanifestet "motiverat", men här krävs "ytterligare" ekonomiskt reformutrymme, vilket också krävs för att regeringen ska göra verklighet av löftet om sänkt värnskatt.