Så luras du på högre fondavgift
Att titta på förvaltningsavgiften är det självklara sättet att se vad en fond kostar. Men se upp. Utländska fonder lägger på ytterligare kostnader, och i slutändan kan fonden bli dubbelt så dyr.
7 oktober, 2010
Att titta på förvaltningsavgiften är det självklara sättet att se vad en fond kostar. Men se upp. Utländska fonder lägger på ytterligare kostnader, och i slutändan kan fonden bli dubbelt så dyr.
7 oktober, 2010
Att jämte avkastningen också titta på en fonds förvaltingsavgift har sina naturliga fördelar. En hög avgift kan äta upp en stor del av den meravkastning som till exempel en aktivt förvaltad fond kan generera.
Vad gäller svenska fonder går deras förvaltningsavgifter utmärkt att jämföra med varandra. En avgift på 1,50 procent är garanterat en avgift på 1,50 procent, varken mer eller mindre.
Annat är det med utländska fonder. Fondbolag registrerade i exempelvis Luxemburg tar vid sidan om förvaltningsavgiften ut en rad andra kostnader, så som marknadsföringskostnader, distribution, avgift till förvaringsinstitut och styrelsearvoden. Dessa adderas utan vidare direkt på den avgift som sparare måste betala utöver förvaltningsavgiften, och kan för den som är ovetande komma som en mindre angenäm överraskning.
Exempel på denna företeelse är inte svåra att hitta. En fond som exempelvis Fidelitys Indonesienfond tar ut 1,50 i förvaltningsavgift, men efter övriga kostnader så blir den totala avgiften som spararen måste betala 2,04 procent. SGAM Fd Equities Gold Mines förvaltningsavgift ligger på överkomliga 2 procent. Men vad fondbolaget inte skyltar med är att den totala avgiften i slutändan ligger på dyra 3,43 procent.
Närmare exempel finns. Nordea Sverigefond, registrerad i Sverige, tar ut 1,42 i förvaltningsavgift. Ingen ytterligare kostnad adderas. Men samma fond registrerad i Luxemburg har dels en högre avgift, 1,50 procent, och dels lägger Nordeas fondbolag i Luxemburg på andra avgifter. För Nordea Sweden Fund betalar spararen i slutändan 1,55 procent.
Av uppenbara skäl väljer fonderna hellre att rapportera förvaltningsavgiften, än vad spararen får betala för fonden totalt sett. Men för att få ett grepp om vad fonden egentligen kostar så är det bättre att titta på just den totala kostnaden.
Begreppet för det kallas TER,Total Expense Ratio. Med TER blir det lättare att jämföra fonderna, inte minst att jämföra svenska fonder med utländska, och spararen får en hederlig chans att själv ta ställning till hur hög avgift man egentligen är beredd att betala.
Den som vill vara säker på att inte få någon ovälkommen överraskning när alla kostnader för fonden är avdragna bör välja en fond som är registrerad i Sverige. Sverigeregistrerade fonder har strikta regler som säger att alla kostnader ska rymmas inom förvaltningsavgiften.
TER har allt mer börjat diskuteras i fondbranschen. Fondsajten Morningstar har helt övergett förvaltningsavgiften och rapporterar numera TER i fondlistorna. Men Avanzas sparekonom Claes Hemberg är uppgiven vad gäller spararnas omfamnande av begreppet TER.
"Spararna väljer det som deras bankman har en gång har pekat ut, bara en av 20 sparare tittar på avgiften. För de som väl bryr sig om avgiften så säger ju TER allt. Det är bra. Men förkortningen TER fungerar inte alls. Det gamla begreppet avgift borde istället ersättas med "total avgift", säger Hemberg.
Att titta på förvaltningsavgiften är det självklara sättet att se vad en fond kostar. Men se upp. Utländska fonder lägger på ytterligare kostnader, och i slutändan kan fonden bli dubbelt så dyr.
7 oktober, 2010
Att jämte avkastningen också titta på en fonds förvaltingsavgift har sina naturliga fördelar. En hög avgift kan äta upp en stor del av den meravkastning som till exempel en aktivt förvaltad fond kan generera.
Vad gäller svenska fonder går deras förvaltningsavgifter utmärkt att jämföra med varandra. En avgift på 1,50 procent är garanterat en avgift på 1,50 procent, varken mer eller mindre.
Annat är det med utländska fonder. Fondbolag registrerade i exempelvis Luxemburg tar vid sidan om förvaltningsavgiften ut en rad andra kostnader, så som marknadsföringskostnader, distribution, avgift till förvaringsinstitut och styrelsearvoden. Dessa adderas utan vidare direkt på den avgift som sparare måste betala utöver förvaltningsavgiften, och kan för den som är ovetande komma som en mindre angenäm överraskning.
Exempel på denna företeelse är inte svåra att hitta. En fond som exempelvis Fidelitys Indonesienfond tar ut 1,50 i förvaltningsavgift, men efter övriga kostnader så blir den totala avgiften som spararen måste betala 2,04 procent. SGAM Fd Equities Gold Mines förvaltningsavgift ligger på överkomliga 2 procent. Men vad fondbolaget inte skyltar med är att den totala avgiften i slutändan ligger på dyra 3,43 procent.
Närmare exempel finns. Nordea Sverigefond, registrerad i Sverige, tar ut 1,42 i förvaltningsavgift. Ingen ytterligare kostnad adderas. Men samma fond registrerad i Luxemburg har dels en högre avgift, 1,50 procent, och dels lägger Nordeas fondbolag i Luxemburg på andra avgifter. För Nordea Sweden Fund betalar spararen i slutändan 1,55 procent.
Av uppenbara skäl väljer fonderna hellre att rapportera förvaltningsavgiften, än vad spararen får betala för fonden totalt sett. Men för att få ett grepp om vad fonden egentligen kostar så är det bättre att titta på just den totala kostnaden.
Begreppet för det kallas TER,Total Expense Ratio. Med TER blir det lättare att jämföra fonderna, inte minst att jämföra svenska fonder med utländska, och spararen får en hederlig chans att själv ta ställning till hur hög avgift man egentligen är beredd att betala.
Den som vill vara säker på att inte få någon ovälkommen överraskning när alla kostnader för fonden är avdragna bör välja en fond som är registrerad i Sverige. Sverigeregistrerade fonder har strikta regler som säger att alla kostnader ska rymmas inom förvaltningsavgiften.
TER har allt mer börjat diskuteras i fondbranschen. Fondsajten Morningstar har helt övergett förvaltningsavgiften och rapporterar numera TER i fondlistorna. Men Avanzas sparekonom Claes Hemberg är uppgiven vad gäller spararnas omfamnande av begreppet TER.
"Spararna väljer det som deras bankman har en gång har pekat ut, bara en av 20 sparare tittar på avgiften. För de som väl bryr sig om avgiften så säger ju TER allt. Det är bra. Men förkortningen TER fungerar inte alls. Det gamla begreppet avgift borde istället ersättas med "total avgift", säger Hemberg.
Rapporter
Aktieanalys
Handelsbanken
Rapporter
Aktieanalys
Handelsbanken
1 DAG %
Senast
OMX Stockholm 30
0,18%
(10:36)
OMX Stockholm 30
1 DAG %
Senast
3 167,58