För att försörjningsbörjan ska ligga kvar på dagens nivå år 2030 krävs det att närmare 600 000 fler svenskar är ute i arbete jämfört med idag.

"Andelen av befolkningen som arbetar mer måste öka i flera grupper. Att äldre och utrikes födda arbetar mer skulle ge störst effekt på den framtida sysselsättningen", skriver SCB.

Om andelen av befolkningen i åldern 16-74 år som förvärvsarbetar - förvärvsfrekvensen - ligger kvar på dagens nivå väntas sysselsättningen öka med närmare 140 000 personer till 2030.

Eftersom totalbefolkningen kommer att öka mer än så leder det till att försärjningsbörjan ökar. I klartext betyder det att varje förvärvsarbetande kommer att behöva försörja 2,35 personer inklusive sig själv om inte fler börjar arbeta. Detta jämfört med 2,14 personer 2010.

Något som redan konstaterats i debatten om våra pensioner är att vi måste arbeta längre eftersom vi blir allt äldre. SCB konstaterar att för varje ytterligare år som de äldre arbetar så ökar sysselsättningen med mellan 80 000 och 90 000 personer till år 2030. Om äldre arbetar fyra år längre leder detta till en sysselsättningsökning på totalt 480 000 personer till år 2030.

Även utrikes födda är en viktig grupp. Andelen som arbetar bland utrikes födda är lägre än för inrikes födda, konstaterar SCB. Om utrikes födda skulle närma sig hälften av den förvärvsfrekvens som inrikes födda har skulle det betyda en sysselsättningsökning på 330 000 personer 2030.Reduceras skillnaden med så mycket som tre fjärdedelar ökar sysselsättningen med 430 000 personer, konstaterar SCB.

SCB skriver att sysselsättningen måste öka inom flera grupper i samhället samtidigt. Om äldre arbetar tre år längre, yngre börjar arbeta ett år tidigare och förvärvsfrekvensen bland utrikes födda närmar sig inrikes födda med hälften så skulle sysselsättningen öka med drygt 600 000 personer 2030. Då skulle försörjningsbörjan till och med ligga något under dagens nivå.