Det är pendeln, den så kallade balanseringen i systemet, som avgör om inkomstpensionerna i Sverige ska höjas eller sänkas. För två år sedan svängde pendeln, eller bromsen som den även kallas, för första gången åt det negativa hållet för landets pensionärer.

Då översteg nämligen pensionssystemets skulder tillgångarna, vilket ledde till lägre inkomstpensionsutbetalningar till de svenska pensionärerna under 2010 och 2011.

Men i somras meddelade Pensionsmyndigheten att pendeln slår tillbaka. Bromsen i systemet hade då sett till att de pensionsavgifter som betalas in av alla som arbetar återigen räcker till de pensioner som ska betalas ut till dagens pensionärer. I år höjs pensionerna igen, med 3,5 procent.

Och de kan fortsätta höjas 2013. I en ny prognos spår Pensionsmyndigheten att inkomstpensionen nästa år kommer att höjas med 3,1 procent, vilket är en höjning från prognosen från oktober ifjol.

Men sedan dämpas höjningarna. Tidigare trodde Pensionsmyndigheten att pensionerna skulle kunna höjas med 1,2 procent 2014, med 1,7 procent 2015 och med 2,2 procent 2016. Nu skrivs prognoserna ned något. Nya antaganden är att pensionerna höjs med 0,8 procent 2014, med 1,6 procent 2015 och med 1,7 procent 2016.

Det som framförallt påverkar inkomstpensionerna är hur inkomsterna utvecklas i Sverige. Därför kan man säga att pensionerna är beroende av en god sysselsättning och en väl fungerande arbetsmarknad.

En titt på Arbetsförmedlingens senaste statistik, som kom på tisdagen, visar att arbetslösheten dessvärre ökar i Sverige. Den uppgår nu till 4,7 procent och enligt Arbetsförmedlingens analyschef Clas Olsson syns allt tydligare tecken på att den tidigare förstärkningen av arbetsmarknaden är över.

Utvecklingen på börsen har också en viss betydelse för pensionerna, eftersom systemets buffertfonder, AP-fonderna, har exponering mot börsen. Men AP-fonderna utgör endast en liten del av hela pensionssystemet som baseras på löpande skatteinbetalningar.