På morgonen bekräftade SEB Dagens Industris uppgifter om att banken överväger en kapitalförstärkning. Men ingenting sades om hur mycket pengar det handlar om, vad teckningskursen blir eller om emissionen är garanterad och i så fall av vilka.

Enligt DI:s uppgifter rör det sig om 15-20 miljarder kronor och att Investor ska garantera 30 procent av emissionen i egenskap av bankens storägare. Investor äger en dryg femtedel av aktierna i SEB.

Ända sedan Swedbank hämtade in över 12 miljarder i sin emission i oktober så har SEB ansetts vara nästa bank till rakning. Det beror främst på exponeringen mot Baltikum. SEB har cirka 10 procent av sin utlåning i Estland, Lettland och Litauen. Samtliga dessa länder är på väg mot en djup kris som kommer att innebär stora kreditförluster för långivarna.

Samtidigt kan man tycka att SEB faktiskt har 9 av 10 utlånade kronor på andra håll och att allt fokus på problemen i Baltikum därför är lite överdrivna.

Kruxet är dock att även relativt begränsade problem kan skapa massiva kapitalbehov genom de regler för kaptialtäckning som hamnat i fokus i och med finanskrisen.

Detta är rätt besvärlig materia men i mycket grova drag fungerar det så här. För varje krona som en bank lånar ut behöver den behålla några ören i eget kaptial. Det finns olika mått på den här relationen mellan kapitalbas och utlåning, men i takt med att oron för finansföretag tilltagit har fokus hamnat på ett av de strikaste av dessa, primärkapitalrelationen.

SEB redovisade en primärkapitalreltion på 8,1 procent i senaste rapporten. Det var en något låg siffra jämfört med andra banker men långt över de krav som myndigheterna ställer (cirka 4 procent). Ser man lite framåt kan den dock falla drastiskt. Ett litet räkneexempel får illustera hur.

SEB hade en kapitalbas på cirka 65 miljarder kronor (exklusive hybridkapital) sista september. Då har banken räknat med en kommande utdelning på 3,3 miljarder vilket känns galet om man nu ska plocka in mer pengar. Vi lägger tillbaka detta och räknar dessutom med att SEB gör en vinst på 4 miljarder det kommande året. Kapitalbasen blir då cirka 72 miljarder.

Detta ska ställas mot utlåningen. Kruxet är nu att den volymen ska uppskattas efter de risker som finns förknippade med lånen (det finns flera olika typer). Och riskerna ökar så gott som automatiskt när tiderna blir sämre. Det betyder att utlåningen, eller rättare sagt de riskvägda tillgångarna, växer i en lågkonjunktur. Vilket i sin tur kräver en högre kapitalbas.

Sista september var de riskvägda tillgångarna i SEB 937 miljarder. De steg med 11 procent bara under 2008 års tre första kvartal. Det speglar förutom förväntningar om högre kreditförluster en fortsatt nettoutlåning.

För primärkapitalrelation och andra mått är alltså nettotillväxt dåliga nyheter för bankerna och det är ett skäl till att kredigivningen, trots låg Riksbanksränta, just nu inte alls är så expansiv som exempelvis finansminister Borg och andra önskar.

Exakt hur mycket de riskvägda tillgångarna ökar framöver är svårt att säga. Att ökningen blir snabbare än tidigare verkar klart. Säg att det handlar om 20 procent så betyder det 1 123 miljader om ett år.

SEB:s primärkapitalrelation skulle då falla från 7,3 till 6,4 procent, trots att vi varit ganska generösa och räknat med 4 miljarder i vinst när det nu stundar stora kreditförluster. Vår beräkning förutsätter dessutom en slopad utdelning.

Räknat likadant på Swedbank så får de en primärkapitalrelation på 8,1 procent om ett år. Att ta upp SEB till den nivån kräver ett tillskott på 19 miljarder kronor.

Vad den här långa räkneövningen visar är två saker: För det första att SEB behöver mer pengar och att man alltså ska räkna med att banken går vidare med de planerna.

För det andra känns det att så länge allt fokus är på primärkapital och andra frågor kring tillgångarnas kvalitet så lär bankaktierna fortsätta att vara mycket osäkra. Det räcker med att skruva lite på antagandena så kan man se mycket stora kaptialbehov i bankerna.

Det är svårt att ha någon riktigt stark övertygelse kring SEB-aktien innan man känner till villkoren i nyemissionen. I dag faller aktien ganska måttligt trots att de belopp som nämns är stora jämfört med börsvärdet på 23 miljarder.

Aktien har förvisso redan rasat kraftigt och kanske spelar regeringens besked in att 50 miljarder kronor avsatts för att kapitalisera upp banker som så vill. Med Investor som huvudägare känns inte risken överhängande att SEB inte får in de pengar man vill.