Eftersom det är lätt att bli närsynt börjar vi med att sätta saker och ting i rätt perspektiv. Den börsfrossa som följde efter turbulensen kring Cyperns räddningspaket har varit tämligen mild. Det är inte mycket börsrekyl att tala om.

Från mitten av november till mitten av mars steg Stockholmsbörsens breda index nästan 20 procent. Att en euromedlem - om än liten - sånär blir bankrutt och ändå bara bidrar till en börssättning på drygt 2,5 procent är inte att betrakta som en regelrätt urblåsning i marknaden.

Grafen intill visar den veckovisa utvecklingen på börsen (blå linje) sedan årsskiftet samt genomsnittet för samma veckor 2003-2012 (röd linje). Som framgår har året börjat starkt i ett historiskt perspektiv och avtrycket av den Cypernrelaterade oron på börsen har varit litet.

Snarare visar den ur ett historiskt perspektiv milda reaktionen på Cypernproblematiken att finansmarknaden inte är särskilt oroad över vad som händer i Nicosia, liksom att de bisarra turerna kring räddningspaketet inte uppfattades som ett hot mot den gemensamma valutan eller stabiliteten på finansmarknaden.

Amerikanska VIX-index, som genom prissättningen på derivat mäter priset på risk i finansmarknaden, steg till 15 som högst när Cypernfrågan var akut. Det kan jämföras med 23 inför årsskiftet när det var oklart om den amerikanska senaten skulle enas kring en skatteuppgörelse eller 48 när eurokrisen blossade upp på allvar i augusti 2011.

Tittar man på börsutvecklingen över en flerårig period, som i grafen intill,  framstår i själva verket Cypernhändelsen som ett mycket litet hack i en för tillfället stigande kurva.

Det innebär inte att börsen med nödvändighet ska fortsätta uppåt härifrån. Tvärtom skulle det inte förvåna oss om rekylviljan i aktiemarknaden består en tid till. Men för att den starka långsiktigt underliggande trenden ska brytas och utvecklas mot en gedigen nedåtrörelse krävs mer och större negativa nyheter än vad vi sett hittills.

Att vinstprognoserna på börsbolagen fortfarande ser tämligen glåmiga ut är egentligen inte något argument för att gå ur aktier. Om den globala konjunkturen förbättras i linje med vårt huvudscenario kommer vinstprognoserna att börja justeras uppåt. Det är därför vi fokuserar mer på makroutvecklingen än på de faktiska vinstprognoserna i vår börssyn. Men det saknas inte heller frågetecken på det området.

Av de senaste

makrosignalerna (som Pekka Kääntä analyserar djupare i sin strategi för april månad) har vi å ena sidan fortsatt bra signaler kring den amerikanska konjunkturen och å andra sidan vissa svaghetstecken i Tyskland och blandade signaler från Kina.

För den exportdominerade svenska börsen är Tyskland den fundamentalt viktigaste faktorn på kort sikt medan USA och Kina spelar en större psykologisk roll. På längre sikt innebär naturligtvis en stark konjunktur i såväl öster som väster en inte obetydlig draghjälp åt Europa.

Det som är extra svårtolkat just nu är Kina. Vi väntade oss att den kinesiska industrin skulle få upp ångan efter det inhemska nyåret. Simultan konjunkturell draghjälp från både USA och Kina föranledde oss att vikta upp råvarurelaterade företag (Alliance Oil och Boliden) på den senaste listan över köpvärda aktier. Sedan dess har utvecklingen varit trög i dessa segment.

Under 2012 såg vi en ganska god korrelation mellan priset på olja och koppar samt börsindex. Med andra ord: När konjunkturoptimismen blomstrade så steg börsen och priset på olja och koppar. Den här samvariationen höll i sig fram till mitten av februari i år. Därefter fortsatte börsen uppåt medan råvarorna trendade nedåt.

En del av skillnaden kan förklaras av en starkare amerikansk valuta (både olja och koppar prissätts i dollar) men det räcker inte för att förklara hela avvikelsen. Inte heller ökad produktionskapacitet.

Vi antar att den lägre aktiviteten i den kinesiska industrin inför nyåret för en månad sedan har bestått och att det är det som bidragit till en seg kursutveckling i de här branscherna. Kina spelar genom sin tillverkningsindustri en större roll för prisutvecklingen på råvaror än den mer högförädlade produktionen i USA. Givet ett positivt konjunkturscenario så räknar vi med att efterfrågan på råvaror kommer tillbaka så småningom.

En annan sektor som utvecklats svagt senaste tiden är konsumtionsrelaterade aktier. Vi fortsätter dock att envist tro att mer pengar i plånboken för hushållen kommer att leda till stigande konsumtion. Överetableringar i branschen, inte minst i Sverige, har lett till strukturåtgärder och uppkapitaliseringar (exempelvis RnB och Kappahl) vilket visar ett stort behov av att välja aktier med omsorg i sektorn.

Industrirelaterade aktier har utvecklats generellt svagare än övriga börsen senaste månaden, vilket sannolikt hör samman med att det var den bransch som var tidigast ur startblocken när börsen vände upp. De blandade signalerna från Tyskland och Kina påverkar negativt.

Banker har utvecklats generellt starkt mot slutet av den här perioden på både lägre riskpremie och intresse för höga utdelningar. Att de tappat mer än övriga börsen under den senaste veckan är inte så märkligt. Förutom att de relativt stora utdelningarna har skiljts av är det just den här branschen som ska pressas när oron stiger för de långsiktiga effekterna på Europas banker som en följd av händelserna på Cypern.

En klart positiv faktor under vintern är de stora inflöden vi sett i aktiefonder. Det vittnar om att privatsparare är mer optismitiska än tidigare. Under perioden december-februari var nettoinflödet i svenska aktiefonder drygt 14 miljarder kronor, en klart högre siffra än motsvarande period ett år tidigare.

I relation till de stora utflödena tidigare under 2012 var det imponerande siffror. De här flödena kan snabbt vändas till lika stora utflöden, men för att det ska ske tror vi att makromiljön behöver försämras påtagligt.

Sammanfattar vi vår

bild av läget så är vi ödmjuka inför de motstridiga makrosignalerna vilka kan leda till fortsatt konsolideringen eller nedåtrekyl som en kortsiktig reaktion. På medellång till lång sikt är vi dock fortsatt optimistiska.