Riksbanken aviserade på torsdagen att reporäntan höjs med 0,25 procentenheter till 4,75 procent. Höjningen var väntad, även om många starka röster hade propagerat för att räntan skulle lämnas orörd.

Argumentet att en vikande konjunktur automatiskt kommer att sätta nedåtpress på inflationen har anhängare även i Riksbanksledningen. Men den här gången hade de så kallade räntehökarna övertaget. Riksbanken, med riksbankschef Stefan Ingves hade redan tidigt i somras gått ut med ganska tydliga besked om att inflationen ska bekämpas och att det skulle kunna kräva två räntehöjningar i år.

På torsdagen kom beskedet att räntan inte behöver höjas mer i år, givet vad man i dagsläget vet om ekonomins utveckling. Den senaste tidens fallande oljepris har gjort att inflationen och förväntningar på inflation har kommit ned.

Därför är dagens huvudbudskap att räntan inte behöver höjas mer, och när den eventuellt förändras nästa år så är det nedåt.

För den som har bostadslån innebär det här att lånen med rörlig ränta blir lite dyrare på kort sikt, men att bostadsräntan inte kommer att stiga nämnvärt mer. Framför allt kommer rörliga lån att förbli billigare än lån med bunden ränta.

På längre löptider är det inte Riksbankens styrränta som är avgörande. Här spelar andra faktorer in som har bäring på finanskrisen i USA, till exempel affärsbankernas möjligheter att låna pengar av varandra och den ränta de betalar sins emellan. Rådet är alltså - ligg rörligt med rubbet.

För den som inte har lån, men däremot kapitaltillgångar, innebär en höjd Riksbanksränta både plus och minus. Utsikten att få bättre ränta på sparkontot stiger. Men på det hela taget är en räntehöjning en besk medicin för ett lands ekonomi som helhet, och för landets företag.

En höjd ränta betyder dyrare lån för företagen och därmed dyrare investeringar. Aktiviteten i ekonomin sjunker och det finns risk för stigande arbetslöshet, vilket i sin tur drar ned konsumtionen. Det här är inte bra för aktiemarknaden.

Branscher som helt uppenbart drabbas negativt av höjd ränta är bygg- och fastighetsbolagen. De är kraftigt ränteexponerade. Särskilt de renodlade fastighetsbolagen har det mesta av sin verksamhet i Sverige och påverkas mest. Ett bolag som Skanska har en stor andel av verksamheten utomlands och påverkas mer av det som händer där.

Konsumentbolagen drabbas också när vi håller hårdare i plånboken. Hemtex, RNB, Kappahl och Skistar är exempel på sådana bolag. Undantaget är H&M som i kraft av sin enorma marknadsdominans bara påverkas marginellt av sämre tider. Snarare är det nog så att vi hellre köper en billig skjorta på H&M när bolånet äter upp de sista kronorna. H&M expanderar dessutom för egna pengar och kan glatt strunta i ränteläget när de planerar nya butiker.

Men återigen, beskedet att det med stor sannolikhet inte blir fler räntehöjningar är mer positivt för aktiemarknaden än torsdagens höjning, som redan fanns inprisad i kurserna.

På kort sikt gör man klokast i att titta på ränta och inflation utomlands. På torsdagen gick börsen ned främst på att chefen för den europieska centralbanken, Jean Claude Trichet, uttryckte sig oroat över inflationen i euro-området och risken för nya oljeprischocker.