En rödgrön seger kommer att innebära mindre pengar kvar i plånboken. Det tror nästan hälften av svenskarna enligt en ny undersökning av Nordea. Placera har tagit reda på hur det ligger till.

”Skatterna kommer sannolikt att höjas oavsett vilka som vinner valet men Alliansen vill höja skatterna med ca 13 miljarder och Socialdemokraterna med ca 40 miljarder”, säger Jens Magnusson, privatekonom på SEB, till Placera.

Den största skiljelinjen mellan de rödgröna och Alliansen är om man stimulerar ekonomin via bidrag eller sänkta avgifter.

”Det är viktigt att man som väljare tar reda på hur partierna står i just de frågor som angår en själv”, säger Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea.

Landets höginkomsttagare tillhör förlorarna vid en socialdemokratiskt styrd regering. Partiet vill nämligen trappa ned jobbskatteavdraget för alla med en månadslön på över 60 000 kronor. Enligt Socialdemokraternas beräkningar skulle förändringen innebära att den som tjänar 75 000 kronor i månaden får betala 6 000 kronor mer i skatt per år.

Samtidigt vill S slopa avdrag för gåvor, begränsa rutavdraget och för läxhjälp vill partiet inte ha något avdrag alls.

Vinnare blir istället de arbetslösa genom höjd a-kassa. Socialdemokraterna lovar att höja a-kassan med 230 kronor om dagen, från dagens tak på 680 kronor per dag, till 910 kronor per dag. Det betyder att om man tjänar upp till 25 000 kommer man att få 80 procent av sin lön i ersättning.

Dessutom vill S att ersättningsnivån ska ligga kvar på 80 procent under hela ersättningsperioden.

”Det blir också höjda barnbidrag och sänkta skatter för pensionärerna så där är två andra vinnargrupper”, säger Ingela Gabrielsson.

Socialdemokraterna vill slopa den så kallade pensionärsskatten helt för de som har en pension på maximalt 12 000 kronor i månaden och höja barnbidraget och studiebidrag för gymnasielever med 100 kronor per barn och månad.

Vidare kommer S förslag om höjning av taket i sjukpenningen till 29 700 kronor per månad att ge ungefär 1 200 kronor mer per månad till sjukskrivna.

Socialdemokraterna vill också införa en tredje öronmärkt pappamånad. För att få fler män att ta ut månaden vill partiet även lägga en miljard om året på höjd ersättning.

Förändringsviljan är desto mindre hos Alliansen.

”Om Alliansen sitter kvar blir det inte så stora plånboksförändringar för någon speciell grupp”, säger Ingela Gabrielsson och tillägger:

”Men det blir dyrare för alla som kör bil och ibland tar ett glas vin eller en cigarrett. Vinnare kan de bli som genom olika stimulanser som sänkt arbetsgivaravgift och sänkt moms får ett jobb.”

Alliansen vill nämligen sänka arbetsgivaravgiften för alla under 23 år, höja alkoholskatten, fordonskatten och tobaksskatten.

När det gäller pensionen föreslås att en större del av pensionerna ska delas mellan makar och att jämställdhetsbonusen höjs från idag 13 500 kronor till 19 000 kronor.

Jämställdhetsbonus syftar till att vårdnadshavare med gemensam vårdnad ska dela mer lika på föräldradagarna. Det sker genom att båda vårdnadshavarna får en ekonomisk belöning för varje dag som den vårdnadshavare som tagit ut minsta antalet föräldrapenningdagar tar ut.

”Av de privatekonomiska förändringar Alliansen vill göra tycker jag förslaget om att en större del av pensionerna ska delas mellan makar och den utökade jämställdhetsbonusen är viktigast”, säger Jens Magnusson.

Ett annat förslag är att avdragsrätten för pensionssparande sänks och sedan slopas helt, läs mer här.

Utöver dessa förändringar är det som sagt ganska tomt på plånboksfrågor.

”Alliansen går i stor utsträckning till val på att inte ändra saker, exempelvis Rot och Rut, jobbskatteavdrag, fastighetsskatt eller ränteavdrag. Ska man göra förändringar handlar det om att göra omprioriteringar och finansiera det ”krona för krona”, säger Jens Magnusson.

Sammanfattningsvis är den största skillnaden mellan blocken när det gäller privatekonomin att de rödgröna vill öka på ersättningsnivåerna för barnfamiljer, sjuka, och arbetslösa och höja inkomstskatterna för höginkomsttagarna.

Alliansen å sin sida ställer ut väldigt få privatekonomiska löften utan riktar i stället in sig mer på arbetsmarknaden, bostadsbyggande, infrastruktur med mera.

Vad tycker du? Vilka skatter och bidrag borde höjas eller sänkas?