I det här läget är det väldigt svårt för investerare och analytiker att räkna på de risker som finns ute på marknaden, då ingen riktigt vet hur pass stor exponering de svenska bankerna har gentemot konkursdrabbade Lehman och andra finansiella institut på andra sidan Atlanten. Men det är högst troligt att även de svenska bankerna kommer att påverkas av den amerikanska finanskrisen. Antingen direkt eller indirekt. I det förstnämnda fallet har vi nu ett tydligt exempel då Handelsbanken uppges ha lånat ut drygt 1 miljard kronor till Lehman.

Placera Nu har hört med de svenska storbankernas hur det ligger till, men samtliga är fåordiga och reserverade när frågor kring motpartsrisker och kreditförluster dykt upp:

"Vi har inga direkta kommentarer i dagsläget kring motpartsriskerna för Nordea-koncernen, men visst kommer detta leda till högre osäkerhet på marknaden. Detta kommer att påverka oss och övriga banker i form av högre upplåningskostnader om dagens turbulens består", säger Andreas Larsson, IR-ansvarig på Nordea.

Samtidigt menar Charlotte Norder på Handelsbankens IR-avdelning att upplåningskostnaderna har trendat uppåt det senaste året, och att det inte alls är omöjligt att dessa stiger ytterligare. Något som Ulf Grunnesjö på SEB är beredd att hålla med om.

"Likviditeten försämras ute på interbankmarknaden och ingen vet riktigt hur stora positioner konkurrenterna har i USA. Därför råder en extremt hög osäkerhet just nu bankerna sinsemellan", säger han.

Så knäckfrågan är: Hur kan den amerikanska finanskrisen indirekt sprida sig till Norden och Sverige?

Problemen i en bank kan lätt sprida sig till andra banker då bankerna ofta har lån till varandra. Eftersom bankerna har liknande verksamheter finns det också en risk för att de drabbas på samma sätt om problem uppstår i omvärlden. Bankerna finansierar sig normalt på kort löptid och lånar ut på längre löptider, vilket gör att likviditetsrisken är en naturlig del av verksamheten.

Även om de svenska storbankerna inte skulle ha några faktiska positioner gentemot Lehman och andra USA-banker, skapas nu en större osäkerhet kring hela sektorn när negativa nyheter kommer in från utlandet. Osäkerheten går hand i hand med förtoendet som är grunden för stabilitet i hela finansbranschen. Om förtroendet försvinner kan bankerna få svårt att bedriva sin verksamhet och då är hela systemet i fara.   

I takt med att osäkerheten sprider sig går priset på pengar upp. Riskpremien ökar på marknaden och internbankräntan stiger, vilket innebär att bankernas upplåningskostnader ökar. Det i sin tur kan leda till att bankerna för över de ökade kostnaderna till kunden, i form av till exempel högre bolåneräntor.

Även om många banker och andra institut blivit mer öppna med vad som finns på (och utanför) deras balansräkningar återstår en betydande osäkerhet. Fortfarande oroar sig marknaden för att nya förluster kan dyka upp, men man vet inte var.

Först när bankerna känner sig säkra på var i systemet förlusterna finns kan läget bli bättre. Det kan ta tid, särskilt som alla inte tycks vara benägna att öppet redo visa sina förluster.