Det slutliga uttalandet följde till största del utkastet från tidigare på kvällen.

Inte heller i det slutliga uttalandet omnämndes någon allmän bankskatt i euroländerna för att finansiera det grekiska stödpaketet.

Nettobidraget från den privata sektorn beräknades till 37 miljarder euro om kostnaden för kreditförstärkningen under 2011-2014 tas med i beräkningen.

Kreditförstärkning kommer att tillhandahållas för att stödja kvaliteten på grekiska obligationer för att grekiska banker även i fortsättningen ska kunna delta i ECB:s likviditetsoperationer, löd uttalandet.

Dessutom kommer återköpen av grekiska statsobligationer att bidra med 12,6 miljarder, vilket ger en total kostnad på 50 miljarder euro fram till 2014.

För perioden 2011-2019 beräknas det totala nettobidraget från den privata sektorn att bli 106 miljarder euro, enligt uttalandet.

Euroländernas ledare har förbundit sig att grunda en europeisk valutafond.

Fonden ska få i uppgift att möjliggöra för staterna att rekapitalisera banker. Fonden ska även få mandat att verka på sekundärmarknaden för statspapper.

Det uppgav Frankrikes president, Nicolas Sarkozy, på en presskonferens efter toppmötet, rapporter Bloomberg News.

Nicolas Sarkozy sade att euroländernas ledare var överens om stödåtgärder för Grekland.

Han sade att ledarna enats om att vidta åtgärder för att sänka de grekiska räntebetalningarna med 30 miljarder euro över tio år. Löptiden på grekiska statspapper kommer att förlängas och målet för räntan på grekiska statspapper blir 4,5 procent över de kommande tio åren.

Den privata sektorn kommer att bidra med 135 miljarder euro över 30 år, sade han. Det ser därmed ut att bli en rollover till statspapper med en löptid på 30 år.

Nicolas Sarkozy uppgav att åtgärderna inte kommer att upprepas för andra stater, utan att det var ett specialfall avsett att minska spridningsrisken, sade han.

Den franska presidenten lovade även förslag om ett europeiskt kreditvärderingsinstitut, och ville inte kalla planen för betalningsinställelse. Grekland kommer att betala tillbaka sina lån, sade han.

Privata långivare kommer bara att behöva ge sitt stöd åt Grekland och inte åt några andra krisdrabbade euroländer, säger EU-ordföranden Herman Van Rompuy.

"Greklands situation är annorlunda. Den privata sektorns deltagande kommer att begränsas till Grekland och inte gälla andra euroländer", sade han.

Han sade att det nya nödlåneprogrammet för Grekland kommer att täcka Greklands upplåningsbehov helt. Låneräntan kommer att sänkas och löptiden kommer att förlängas upp till 30 år.

Herman Van Rompuy sade också att euroländernas tillfälliga räddningsfond EFSF kommer att få utökade verktyg för att hjälpa euroländer i svårigheter.

Det gäller föregripande stöd innan eurolandet i fråga har behövt begära nödlån. Det betyder också rekapitalisering av krisdrabbade banker innan ett euroland behöver ett nödlån från EU och IMF.

Ett tredje verktyg är att EFSF ska kunna agera på sekundärmarknaden för statsobligationer med stödköp.

Herman Van Rompuy sade att stödköpen på andrahandsmarknaden betyder att EFSF kommer att kunna göra det europeiska centralbanken gör nu på obligationsmarknaden för att upprätthålla dess funktionssätt och därutöver.

"När vi säger att vi kommer att göra allt för att säkerställa den finansiella stabiliteten i euroområdet så är signalen enkel: Vi menar vad vi säger", sade han.

EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso underströk att förlängningen av löptiden på lånen gick från minst 15 år till högst 30 år gäller framtida lån från räddningsfonden EFSF, med en tioårig nådetid.

Greklands premiärminister Giorgos Papandreou välkomnade överenskommelsen.