Svensk ekonomi har återhämtat sig relativt väl efter krisen, men samtidigt har vi ett läge där inflationen är låg.

Det sade riksbankschef Stefan Ingves i en utfrågning i finansutskottet på tisdagen. Han tog sin utgångspunkt i de prognoser som gjordes vid det senaste penningpolitiska mötet i juli.

Återhämtningen i USA och Sverige efter krisen är på en helt annan nivå än i många jämförbara länder. Euroområdet är fortfarande inte tillbaka på den nivå de var innan det började falla isär, och där har man stora strukturanpassningar.

Inflationen har under 2011 och 2012 varit på väg nedåt. Inflationen har varit såväl ovanligt låg och oväntat låg. Detta har Riksbanken studerat väldigt noga, och frågat företag hur de ser på prissättningen. Vid julimötet fanns dock inte de senaste KPI-utfallen med, där inflationen varit lite högre än väntat.

En faktor som bidragit till lägre inflation är kronförstärkningen. Vi har även haft modesta ökningar i energipriserna, och livsmedelspriserna har stigit väldigt lite på senare år. En globalt svag efterfrågan har också gjort att det varit svårt att ta ut högre priser, och lett till lägre marginaler i företagssektorn.

En karaktäristisk faktor har varit att tjänstepriserna stigit med i genomsnitt 2 procent medan varupriserna fallit. Det som hänt på senare år är att även tjänstepriserna ökat i mindre omfattning.

Riksbanken håller på att analysera enkätsvaren, och så här långt verkar det som att kostnaderna utvecklas normalt medan priserna stigit mindre än normalt.

"Det är ett läge som inte kan fortgå hur länge som helst, utan i något skede ska prisökningarna skjutas iväg mot konsument", sade Stefan Ingves, och tillade att enkäter om prisförväntningar stödjer uppfattningen om en uppgång framöver.

Inflationen har varit lägre än de väntat sig och därför har räntan hållits mycket låg.

Under loppet under 2016 kommer det att vara ett ovanligt läge. Konjunkturen kommer då att vara balanserad, KPIF kommer att ligga nära 2 procent samtidigt som vi har denna extremt låga räntenivå.

Den låga räntan och den allmänna globala konjunkturåterhämtningen väntas bidra till högre inflationstakt framöver.

Det finns dock en tudelning. USA väntas återhämta sig i god takt, men samtidigt sliter man inom euroområdet med en rad olika problem, vilket leder till låg tillväxt. Detta fortsätter och ligger i linje med den prognos de lagt.

Förväntningarna är en period med relativt låg tillväxt i olika delar i Europa, vilket påverkar svensk ekonomi i hög grad. Samtidigt har BNP i exempelvis Kina stigit mer än väntat.

Allt detta sker mot bakgrund av den geopolitiska oro som vi har observerat, något som är svårt att hantera i prognossammanhang. Det återspeglas bland annat i inköpschefsindex, som stiger i USA och Sverige men när på väg något ned i euroområdet.

"Summa summarum räknar vi med en fortsatt återhämtning i omvärlden", sade han.

För svensk del blev BNP lite svagare än väntat andra kvartalet, med framförallt svagare export medan konsumtion och investeringar utvecklades bättre. Generellt väntas konjunkturen fortsätta att återhämta sig i Sverige, och arbetslösheten sjunka.

Högre löner och den expansiva penningpolitiken ger skäl att tro att inflationen väntas stiga framöver. De senaste observationerna var att såväl KPI- som KPIF-inflationen var lite högre än väntat, och det rörde rätt många underkategorier.

Stefan Ingves upprepade att hög och växande skuldsättning hos hushållen skapar risker.

"Under överskådlig tid har vi att hantera skuldfrågan i ekonomin i ett läge där räntan är låg", sade han.

De vill inte att detta ska ta en "ände med förskräckelse" då det kan skapa problem som tar väldigt lång tid att åtgärda. Då gäller det att hitta en lagom kombination av åtgärder som gör det svårare att låna. De åtgärder som vidtagits räcker inte, utan det krävs mer.

Det räcker inte bara att rikta åtgärder mot den finansiella sektorn, som ökade kapitalkrav, utan det måste även riktas mot hushållen. Det gäller amorteringskrav, skattesystem och andra åtgärder som spelar roll för att hantera den frågan.

Vi har gått mot ökad andel rörliga lån och vi måste gå mot en mer "traditionell" form av utlåning, men detta bör ske gradvis.

Viktiga frågor att hantera framöver blir till exempel penningpolitiken i andra länder, i vilken takt som olika centralbanker börjar normalisera penningpolitiken. Detta påverkar i sin tur växelkursen.

En annan fråga är att om det skulle vara så att vi inte får fler åtgärder som minskar skuldsättningen och hushållens skulder fortsätter att växa så kommer det att påverka penningpolitiken.

Samtidigt är det viktigt att inflationen återgår mot målet. Det handlar om att hålla styrräntan låg under en längre tid.

"Skulle inte det räcka (för att få upp inflationen) får vi använda andra verktyg så att det finns ett gott utbud av krediter så att efterfrågan kan hållas uppe", sade han.