Den stora reformeringen

av pensionssystemet på 1990-talet, avregleringar, skattereformer och ökad boutlåning är några av de händelser som fått oss mer beroende av finansiella tjänster på marknaden. Samtidigt står vi många gånger i ett informationsunderläge gentemot bank- och försäkringssäljare.

Det har gjort att lagstiftaren

vill stärka konsumenternas ställning. Utredarna Anders Andersson och Fredrik Korling har fått i uppdrag från Finansmarknadskommittén att föreslå åtgärder som på olika sätt ska kunna få oss att bättre förstå pensioner och sparande samt enklare kunna jämföra olika produkter med varandra. Kort sagt; minska bankmannens informationsövertag.

Det här föreslår

utredarna:

Rapportera tjänstepensionen på lönebeskedet.

Engagemanget i pensionsfrågor är generellt lågt bland gemene man, men i synnerhet bland yngre. Det egna ansvaret för pensionen skulle tydliggöras om tjänstepensionsavsättningarna syntes på lönebeskedet, menar utredarna.

Samordna pensionsinformationen.

Idag får vi information från Pensionsmyndigheten (orange kuvertet), tjänstepensionsaktörer samt från aktörer som har hand om våra privata pensionslösningar. Informationen måste komma från samma avsändare, tycker utredarna. Minpension.se föreslås få ansvar för att samla all information till konsumenten, som då skulle få ett utskick en gång per år.

Förenkla språket.

Lagstiftare, myndigheter och finansbolag borde tillsammans komma överens om en övergripande ordlista som alla åtar sig att följa. Komplicerade ord och krångliga synonymer ska undvikas.

Avgifter ska tydligare redovisas.

"En tydlig redovisning av avgifter är principiellt viktig för att konsumenten ska förstå priset på den produkt de köper", skriver utredarna. Om en pensionsförsäkring köps via en förmedlare så bör konsumenten veta hur stor provision förmedlaren får. På så sätt blir det lättare att "pruta" på avgiften.

Ge "historisk avkastning" mindre framträdande roll.

"Många gånger framhålls historisk information som det mest relevanta kriteriet, trots att forskningen inte ger något starkt stöd för att välja fonder på basis av historisk avkastning", skriver utredarna. Istället vill man att fondfaktabladen mer fokuserar på lättbegripliga mått på risk.

Mer oberoende utvärdering.

"Behovet av en oberoende aktör som kan utvärdera marknadens produkter och tjänster är stort", skriver utredarna, som vill att Konsumenternas bank- och försäkringsbyrå får ytterligare resurser.

Gör det lättare att ångra sms-lån. "Genom att införa en kort ångerperiod eller karantäntid kan man minska impulsiva och ogenomtänkta lånebeslut".

Om dessa förslag blir verklighet återstår att se. Det pågår just nu en rad utredningar på EU-nivå, bland annat det omfattande så kallade Mifid-direktivet. I detta ska sådant som fondinformation beslutas gemensamt för hela EU. Utrymmet för Sverige att skapa en egen lagstiftning utöver den gemensamma är litet, något som Anders Andersson och Fredrik Korling också konstaterar i sin rapport.

Johanna Lybeck Lilja, statssekreterare och ordförande för Finansmarknadskommittén, hoppas blygt att rapporten åtminstone blir ett debattinlägg:

"Det är min förhoppning att rapporten ska medverka till ökad kunskap och även fungera som ett värdefullt bidrag i debatten om utformning av god konsumentinformation, både i Sverige och på EU-nivå", skriver hon.