I våras visste inte ekonomerna vilket ben de skulle stå på när det gäller risken för deflation respektive inflation. Samtidigt som några varnade för sjunkande priser varnade andra för stigande priser.

I dag har situationen klarnat något men det talas fortfarande om risken för ett kraftigt ökat inflationstryck om några år.

Den tidigare fed-chefen Alan Greenspan har flera gånger varnat för inflationsrisken om inte USA i tid slutar med dagens expansiva penningpolitik.

"Jag talar inte om inflation på 3 till 5 procent, jag talar om tvåsiffrig inflation i USA", sade Greenspan när han talade vid en konferens i Mumbai i september.

SEB:s chefekonom Robert Bergqvist är inte lika oroad.

"Många är rädda för att centralbankernas sedelpressar ska orsaka inflation men än så länge rör sig pengarna ganska trögt inom banksystemet. Den risk för inflation som man kan se framöver är den som kommer från prishöjningar orsakade av högre råvarupriser och höjningar av indirekta skatter", säger han.

Gigantiska statliga stimulanser har gjort att statsskulderna och penningvolymerna ökat kraftigt i många länder. Ekonomin är emellertid fortfarande ansträngd och spelrummet för prishöjningar är litet vilket gör att inflationsrisken på kort sikt är liten. På lång sikt ökar risken.

Dessutom finns, inte minst bland stora amerikanska investerare, en rädsla för att regeringarna på sikt ska lockas att skapa inflation för att på så sätt minska skuldbördan.

Finns det fortfarande en risk för deflation? Robert Bergqvist påpekar att vi redan har deflation i Sverige, men den goda sorten då fallande priser på vissa varor och tjänster ger ökad köpkraft.

"Jag tror att vi har goda förutsättningar att kunna styra bort från risken för den onda deflationen då konjunkturkurvorna börjat peka uppåt, även om det fortfarande finns en nedåtpress på priserna."

Vid ond deflation börjar företagen skjuta upp investeringar därför att priserna är sjunkande och konsumenter skjuter upp planerade inköp i väntan på ännu lägre priser.

Hur påverkas då aktiemarknaden av inflation? Om inflationen ökar för mycket tvingas centralbankerna att höja räntorna vilket slår direkt mot företagens vinster. Dessutom ökar investerarnas krav på riskpremie vilket gör att kurserna stagnerar nominellt men sjunker reellt, i förhållande till räntan alltså.

Vad vi vill ha är i stället en moderat och stadig inflation vilken gör att räntorna kan hållas låga. I ett sådant läge stiger aktiekurserna normalt både nominellt och reellt.

Det går att delvis skydda aktieportföljen mot inflation. Det klassiska sättet är att köpa guld. Historiskt har även andra råvaruplaceringar visat sig ge bättre avkastning än aktier vid hög inflation.

Ett annat alternativ är att köpa realräntobligationer eller sätta in pengarna på ett realräntekonto hos Riksgälden. När du placerar pengarna på ett realräntekonto binder du pengarna under en viss tid en fast ränta med inflationsskydd. Den fasta procentsatsen bestäms när du börjar spara. Ersättningen för inflationen räknas ut när ditt sparande avslutas. Avkastningen på en realränteobligation är knutet till ett prisindex som följer inflationen, vilket gör att såväl kapitalet som räntan behåller sitt värde.

Även investeringar i reella tillgångar som fastigheter och mark anses ge ett skydd mot inflation.

Som bolånetagare kan du tjäna på inflationen då den urholkar skuldbördan, även om risken är stor att du drabbas negativt av räntehöjningar.

När det gäller aktier så är tipset i en inflationsekonomi att satsa på bolag med höga utdelningar. När aktiekurserna pressas kan bolag som kompenserar sig för prisökningar och har en hög utdelningspolicy, ändå ge en bra avkastning.