Den senaste opinionsmätningen visar att de rödgröna skulle få egen majoritet om det vore val idag. Enligt Sifo är skillnaden mellan blocken nu 9,8 procentenheter vilket innebär att omkring 300 000 väljare måste gå från de rödgröna till alliansen för att det skulle bli helt jämt.

Oavsett vilken regering vi får efter valet så kommer det sannolikt att genomföras åtgärder för att dämpa hushållens skyhöga skuldsättning tror experterna som Placera talat med.

”Jag tror att någon typ av amorteringskrav ligger högst på dagordningen, särskilt om inte det arbetet som nu genomförs med frivilliga personliga amorteringsplaner får stort genomslag”, säger Jens Magnusson, privatekonom på SEB.

Han får medhåll av Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea, som är övertygad om att frågan om amorteringskrav blir het igen efter valet, men att man kommer att gå försiktigt fram.

”Min uppfattning är också att det lätt blir en populistisk fråga där man gärna vill ge intryck av att vara den som ställer nya krav, samtidigt som man är väl medveten om att det inte går att laborera med människors ekonomi och lägga på nya krav som kastar omkull den. Därför kommer man ändå att gå försiktigt fram”, säger hon.

Samtidigt lutar det åt attbåde sänkt bolånetak och minskade ränteavdrag kan vara aktuella, men idag går det inte att se några stora skillnader mellan regeringsalternativen i dessa frågor anser Jens Magnusson. I den sista frågan får han medhåll av Tor Borg, chefsekonom på statliga SBAB.

”Skiljelinjerna när det gäller synen på bostads- och bolånemarknaden följer inte riktigt partigränserna. Möjligen kan det bli så att åtstramningarna på bolånemarknaden blir lite mjukare med en ny regering”, säger Tor Borg.

Ett undantag som Jens Magnusson däremot nämner är att Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna båda föreslagit en särskild bankskatt.

Den föreslagna bankskatten går ut på att storbankerna beskattas till förmån för skolan, i Socialdemokraternas fall, och till förmån för pensionärerna i Sverigedemokraternas fall . En åtgärd som i sin tur kan drabba bolånetagarna.

”En sådan skatt riskerar att spilla över på högre bolåneräntor eftersom bankernas verksamhet då bli dyrare”, förklarar Jens Magnusson.

Något som påverkas av ett regeringsskifte är också tajmningen i förändringarna.

”Nuvarande regering har kommit en bra bit, exempelvis i frågan om amorteringskrav, och om den sitter kvar kan nog förslagen komma relativt snart. Vid ett regeringsskifte sker dock ett ganska stort omställningsarbete med ny finansmarknadsminister och nya statssekreterare. Vi vet inte vilka det blir eller hur deras prioriteringar ser ut och det är troligt att det vid ett regeringsskifte tar betydligt längre tid innan eventuella förslag presenteras”, avslutar Jens Magnusson.

Sammanfattningsvis ser det ut som att bolånetagarna kommer att få se sina boendekostnader öka något på ena eller andra sättet, oavsett regering. Men eftersom prognosen är att boräntorna kommer att förbli låga under en lång tid kan de ekonomiska effekterna av de väntade politiska förändringar bli tämligen milda.