Dagens pensionssystem bygger på att den allmänna inkomstpensionen kompletteras med en tjänstepension som betalas av arbetsgivaren.

Men när konjunkturen dalar för landets företag ersätts fasta anställningar med vikariat, projektanställningar eller timanställningar. Det händer också att personer som tidigare varit anställda istället får ett arvode istället för lön, trots att deras uppgifter är "anställningsliknande", och därmed många gånger ofrivilligt blir egenföretagare. Dessa otrygga anställningar kan få stora konsekvenser för den framtida pensionen, något placera.nu skrev om här.

Vad kan då du som har en flexibel anställning göra för att på bästa sätt försöka trygga framtiden?

Du som är vikarie, projektanställd eller går på timmar:

Vi börjar från grunden. Först av allt måste du ta reda på vad som gäller för dig, och det gör du genom att kolla upp vilket kollektivavtal du tillhör, om du gör det. Fråga din arbetsgivare om du är osäker.

Vilka villkor gäller i just ditt kollektivavtal? Inom många avtal gäller att du inom den avgiftsbestämda pensionen, som finns inom alla nyare avtal, får tjänstepension inbetalt från första kronan. Men har du en förmånsbestämd pensionsplan så måste du ha arbetat ett visst antal månader eller timmar för att pensionen ska betalas in.

Har du lön från olika jobb och inte kommer upp i det antal timmar som behövs? Försök att koncentrera timmarna till en arbetsgivare. Har arbetsgivaren fler timmar att ge, argumentera för att du ska få dem.

Ingår du inte i ett kollektivavtal? Kolla efter vad som står i ditt avtal med arbetsgivaren. Och framförallt, gör det till en vana när du tar timavlönade jobb att alltid se efter vad som står i avtalet angående tjänstepension.

Får du ingen tjänstepension från din arbetsgivare så överväg att ta upp det med din chef. Även om det känns svårt att "kräva" saker när konkurrensen om timmarna är stor så kan det på sikt faktiskt löna sig att visa att man är en person som vet sitt värde på arbetsmarknaden, och därför ställer krav på arbetsgivaren. Kanske ser arbetsgivaren det rentav som en fördel när han eller hon ser att du vågar, att du tar initiativ och inte viker dig?

Överväg eget sparande. Den som har svårt att få ihop till hyran varje månad bör förstås inte prioritera att spara till pensionen. Men har du råd - tänk på lång sikt. Se sparråd nedan.

Jobba vitt. Ta aldrig arbete hos någon som erbjuder dig svarta pengar i lön. Då får du inte ens avsättning till den allmänna inkomstpensionen.

Du som ofrivilligt är enmansföretagare med F-skattsedel:

Till att börja med; ta ut marknadsmässig lön. Det är det enskilt viktigaste, eftersom den lön du tar ut avgör storleken på din framtida allmänna inkomstpension. Låg lön är lika med liten storlek på pensionen i framtiden.

Är dina uppdrag osäkra bör du spara så att du har en buffert. Kanske blir det dåligt med jobb någon månad, och då kan det vara skönt att veta att du ändå har råd om du plötsligt skulle behöva betala en tandläkarräkning.

Har du trogna uppdragsgivare och vet storleken på inkomsterna varje månad - sätt av till ett pensionssparande motsvarande tjänstepensionen för anställda. Se sparråd nedan.

För anställda sätter arbetsgivaren av olika mycket inom olika avtal, men ofta någonstans kring fem procent av lönen. För varje år som du väntar med att börja pensionsspara ökar andelen du måste sätta av för att nå rimlig andel av din tidigare inkomst i pension markant. Börja spara i tid. Bättre lite än inget alls.

Tänk på det här när du ska börja pensionsspara:

Välj om du vill låsa in sparandet eller inte. Det kan vara bra att låsa in pengarna - då vet du att de finns där och du kan inte "nalla" på dem - men å andra sidan kan du vid en osäker jobbsituation akut behöva sparpengar. Försök hur som helst sätta av till både en buffert för oförutsedda avgifter och till ett långsiktigt sparande.

Vill du låsa in pengarna kan du välja att antingen spara i en pensionsförsäkring eller i IPS, där du kan få pengarna utbetalda först när du är 55 år. Vill du inte det kan du välja mellan att spara i vanlig depå, kapitalförsäkring eller ISK. Välj bara sparkonto för pengar som är din buffert på mycket kort sikt.

Beskattningen av pensionsförsäkring/IPS (inlåst) och kapitalförsäkring/ISK (inte inlåst) skiljer sig åt. Vad gäller det låsta pensionssparandet skattar när du tar ut pengarna i framtiden. Du betalar också en låg årlig schablonskatt. Uttag från ISK och kapitalförsäkring beskattas inte, men den årliga schablonskatten är högre.

Ställ dig frågan hur intresserad och engagerad du kommer att vara i ditt sparande. Är du helt ointresserad kan traditionell förvaltning i en pensionsförsäkring, där ett bolag förvaltar ditt sparande, vara ett alternativ. Här är förvaltningskostnaderna förhållandevis låga, men chansen till hög avkastning är också sämre eftersom en stor del av pengarna placeras i räntepapper.

Har du intresse kan du antingen välja en fondförsäkring inom pensionsförsäkringen, som du fyller med egna val av fonder, eller IPS, som är en försäkringsram du kan fylla med dina egna val av både fonder eller aktier.

Vill du inte låsa in pengarna väljer du med fördel att spara i ett investeringssparkonto, ISK. Kontot kan fyllas med både fonder och aktier, och schablonbeskattas så att du slipper deklarationskrångel. Du kan ta ut pengarna när du vill. Du kan förstås också spara i vanlig depå, men då måste du deklarera försäljningar. Fördelen är att du kan kvitta vinster mot förluster.

Sparande i pensionsförsäkring/IPS är avdragsgillt. Du som är vikarie eller går på timmar får precis som alla andra som har inkomst av tjänst göra avdrag med 12 000 kronor per år. Du som är egenföretagare får göra avdrag med 12 000 kronor plus ett tillägg på 35 000 av inkomsten.

Kolla avgifterna! Eftersom du ska spara på lång sikt ökar avgifternas betydelse i sammanhanget. Höga avgifter kan på 30-35 år äta upp en mycket stor del av dina besparingar. Billiga indexfonder behöver inte alltid gå bäst de kommande årtiondena. Men med dessa vet du åtminstone en sak - de äter inte på dina pengar så som högavgiftsfonder gör.