Han anser att riskvikterna på bolån är ett bra verktyg för att påverka kostnaderna på kapital och ser framför sig att de kan höjas från nuvarande 15 till så mycket som 35 procent.

Därigenom behöver man inte, som Finansinspektionens funderat kring, införa amorteringskrav på bolån.

"Jag ställer mig tveksam till lagstiftning", sade han i samband med ett tal på tisdagen men tillade att regeringens förslag om amorteringskultur är bra. Han motiverar sin tvekan till amorteringskrav med att det skulle tvinga fram amortering hos hushåll som inte skulle behöva det i ett visst läge.

Riksbankschefen Stefan Ingves har tidigare uttalat sig för en höjning av riskvikterna från nuvarande 15 procent för svenska bolån.

Ökade riskvikter på bolån innebär att bankerna måste ha större kapitalbuffert för varje krona som lånas ut med fastigheter som säkerhet. Högre riskvikt innebär därmed att bankerna får minskat utrymme att erbjuda bolån. Det väntas inte bara leda till lägre samlade vinster i banksystemet på fastighetsutlåningen utan också högre boräntor för låntagarna när kapitalutbudet minskar.

När Finansinspektionen förra hösten skärpte riskvikten på bolån till 15 procent beräknade man att det skulle binda 20 miljarder kronor i bankerna.

På en fråga om hur sänkt ränta skulle kunna öka tillväxten sade Martin Flodén vidare att en kanal är via svagare kronkurs. Det skulle vara en kanal som kan ge bättre tillväxt på kort sikt.

Han noterade samtidigt att det inte vore ett optimalt läge att sänka räntan nu, vilket han förordade vid det senaste penningpolitiska mötet, utan att det egentligen borde ha gjorts tidigare.

Enligt Christina Nyman, biträdande avdelningschef på avdelningen för penningpolitik på Riksbanken, så påverkar inte Federal Reserves besked, att inte inleda en nedtrappning av obligationsköpen, Riksbankens syn på de internationella marknadsräntorna i någon större utsträckning.