Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt tycker att den viktigaste lärdomen av finanskrisen är att bank- och finanssektorn måste regleras och att EU:s valutaunion fungerar dåligt.

"Jag skulle säga att det finns två underliggande faktorer som gjort att krisen slagit så hårt och återhämtningen är så dålig i just Europa. Man fick klassiska lånebubblor och ett väldigt risktagande i bank- och finanssektorn, sen har EU valt att gå in och rädda bankernas ägare på bekostnad av välfärdssystemen i krisländerna", säger han i en intervju med Nyhetsbyrån Direkt.

Han tillägger att det också har varit en dålig politik eftersom det lärt finansmarknaderna att de kommer att gå skadelösa, att de inte behöver stå för sina egna misstag.

"Svaret är att reglera bank- och finanssektorn hårdare, att skilja penningplacering och finansiell handel från klassisk bankverksamhet. Samhället har ingen anledning att subventionera eller underblåsa finansiellt risktagande", säger han.

Jonas Sjöstedt vill även förbjuda vissa delar av finansiell spekulation, som exempelvis delar av derivathandeln eller kreditswappar, och han vill också ha en skatt på finansiell handel eftersom den omsätter så enorma belopp.

"Om vi beskattningsvägen kan styra pengar från spekulation till realinvesteringar så är det bra för hela samhällsekonomin. Sen menar jag att euron dessvärre är ett misstag som gör att länder fastnar i en kris. Har man lägre produktivitetsutveckling och inte kan justera sin växelkurs sitter man i ett skruvstäd. Det är det man gör i Spanien och Grekland i dag", säger han.

Enligt Jonas Sjöstedt finns alla de underliggande obalanserna som skapade eurokrisen kvar, som skillnader i produktivitet, ekonomisk utveckling, skuldsättningen är fortfarande katastrofal och man skjuter bara problem framför sig.

Vänsterpartiet säger nej till att Sverige inför euron och vill också att vi lämnar EU. Partiledaren ser det som en stor fördel att Sverige står fria från utvecklingen mot en europeisk federation och vill hellre se ett större mellanstatligt EU.

"Jag tror att själva tanken på en europeisk förbundsstat är onödig, inte efterfrågas av medborgarna och att den föder ett främlingskap till politiken. Jag ser det som att vi är en nation i världen, som kan ha ett utbyte med hela den globala världen", säger han.

Vänsterpartiet vill återinföra arvs- och förmögenhetsskatten, reformera det ekonomiska ramverket och lyfta ur investeringar ur budgeten. Däremot tycker de att skuldkvoten ligger på en bra nivå och vill inte öka statens skuldsättning.

Vänsterledaren upplever att partiets ståndpunkter blir allt mindre dramatiska i den politiska debatten.

"Före valet kommer man att tävla om att vara tuffaste sheriffen i stan, men sen kommer något annat efter det", säger han.

Under regeringen Persson var Vänsterpartiet med och avskaffade arvsskatten, tillsammans med Miljöpartiet. Nu vill de återinföra denna skatt och förslaget är att en arvsskatt från 2016 ska läggas på dödsbon innan ett arv skiftas.

De vill även återinföra förmögenhetsskatten, men är än så länge osäkra på utformningen och vill utreda frågan.

Enligt Jonas Sjöstedt är det en "politisk åsikt" att det inte skulle vara möjligt att återinföra förmögenhetsskatten, som ju den borgerliga regeringen avskaffat.

Vänsterpartiet har föreslagit att det ekonomiska ramverket ska reformeras, bland annat vill de ha en budget i balans i stället för dagens överskottsmål på 1 procent över en konjunkturcykel.

Jonas Sjöstedt påpekar att Sverige har bland Europas lägsta statsskuld och säger att hans parti inte vill öka statens skuldsättning.

"En budget i balans och en växande ekonomi tyder ju snarare på att skuldkvoten kommer att gå ned. Skillnaden är att vi vill ha balanskrav medan regeringen påstår sig följa ett överskottsmål som de egentligen struntar i. Jag tycker det blir sämre tillit till ekonomin att ha ett mål som man inte följer än att ha ett mål som är rimligt och realistiskt."

Jonas Sjöstedt tycker att Vänsterpartiet varit något av en vågbrytare i denna fråga och nu har fått stöd från många nationalekonomer.

"Efter valet kommer den här diskussionen och det bästa vore att ha en stor parlamentarisk utredning om ett moderniserat ramverk", säger Jonas Sjöstedt.

Beträffande penningpolitiken vill Vänsterpartiet ha ett sysselsättningsmål för penningpolitiken och höja inflationsmålet till 3 procent.

Frågan om en investeringsbudget har partiet avgränsat till fysiska investeringar och Jonas Sjöstedt tycker det är viktigt att börja diskutera hur en investeringsbudget i så fall skulle regleras, hur mycket man får låna upp, under vilka villkor och hur amorteringstiderna skulle se ut.

"Nu ställs investeringar som långsiktigt ökar produktiviteten mot löpande utgifter hela tiden och det är en av orsakerna till att vi underinvesterar", säger han.

Även om Jonas Sjöstedt tycker att Sverige har klarat krisen bättre än de flesta andra länder, "tack vare en egen valuta och växelkurs", så finns stora utmaningar. En är att sysselsättningsnivån är låg, en annan är att vi har för låga investeringar. Såväl offentliga investeringar i infrastruktur, utbildning och välfärd, som privata som bostadsbyggande och forskning, har eftersatts.

"Långsiktigt är det två utmaningar som jag tror spelar väldigt stor roll om vi ska kunna vara en konkurrenskraftig nation på en global marknad och bygga upp nya företag", säger han.

Den privata skuldsättningen är en tredje fråga att hålla noga kontroll på, "får vi en ny krissituation så kan det göra att vi faller mycket hårdare än vi gjort annars", och det handlar om att människor inte ska behöva skuldsätta sig för att bo.

Jonas Sjöstedt tycker att Riksbanken har rätt i att det är politikernas ansvar att göra något åt skuldsättningen. Vänsterpartiet har föreslagit amorteringsplikt på den övre delen av lånen och har även lyft frågan att på sikt se över ränteavdragen.

"Det är självklart att det måste ske långsamt och med stor förutsägbarhet för hushållen, men man kan inte väja för de diskussionerna om man ska kunna hantera skuldsättningen på sikt", säger han och tillägger att det vore bra att få en blocköverskridande överenskommelse.

Även om Jonas Sjöstedt inte tycker sig se en bubbla på bostadsmarknaden nu säger han samtidigt att det är brådskande att diskutera dessa frågor.

"Om man börjar göra det när krisen kommer då är det för sent", säger han och betonar att kriser ofta börjar utomlands och kommer till oss, "då måste vi vara rustade".

Enligt Jonas Sjöstedt är det vi nu ser i väljaropinionen "en tydlig vindkantring i den politiska debatten och i samhällsklimatet" där fler efterlyser mer långsiktiga samhällsvisioner om vad vi ska göra åt olösta problem, och nämner jämställdheten mellan män och kvinnor, klimatfrågan, rasism och främlingsfientlighet.

"Som Vänsterpartist tycker jag att det är väldigt befriande att den typen av frågor hamnar i centrum för den politiska debatten", säger han.

Att den före detta Vänsterledaren Gudrun Schyman röner framgångar med Feministiskt Initiativ, och delvis konkurrerar om samma röster, tonar Jonas Sjöstedt ned och säger att han "inte ser FI som en motståndare utan ett tecken på att något gott sker i samhället".

"Jag kommer så klart att argumentera med emfas för att vi är det bästa valet, men man får skilja mellan dem som delvis konkurrerar om samma röster och dem som har helt andra idéer. FI:s idéer tangerar ju våra och man kan ju inte vara arg på någon som kopierar ens idéer", säger han.