Det skriver SEB

i den konjunkturprognos som presenterades på tisdagen. BNP, dagjusterat, väntas minska med 2,3 procent i år och öka med 0,1 procent nästa år. BNP, icke dagjusterat, väntas minska med 2,4 procent i år och öka med 0,4 procent nästa år.

Inflationen dämpas

påtagligt och löneökningstakten bromsar in tydligt. I kombination med fortsatta nedåtrisker för tillväxten sänker Riksbanken reporäntan till noll procent redan under våren.

Riksbankens reporänta

väntas ligga på noll procent i december i år och noll procent i december 2010. Regeringen genomför ytterligare finanspolitiska stimulanser, vilket i kombination med effekter på lågkonjunkturen innebär att de offentliga finanserna försvagas kraftigt.

Kronan väntas handlas

på 10:00 mot euron i december i år och 9:75 i december 2010. Mot dollarn är motsvarande prognoser 8:55 och 6:96. "Vår slutsats är att botten inte är nådd än. Vi ser fortsatta problem vad gäller kreditkrisen och vad gäller den ekonomiska krisen, som båda är utan motstycke", sade SEB:s chefekonom Robert Bergqvist vid en pressträff.

Han fortsatte med

att säga att i den andra vågskålen finns en ekonomisk stimulanspolitik som också saknar motstycke.

"Men den väger

lättare. Det måste komma ytterligare räntesänkningar och stimulansåtgärder. Vi tror att de här vågskålarna balanserar i slutet mot detta år, men vi tror fortfarande att den här återhämtningen blir väldigt trög", sade Robert Bergqvist.

Globalt fortsätter

skuldanpassningen samtidigt som det kärva läget kommer att leda till protektionism, vilket i förlängningen kan hota den ekonomiska återhämtningen. BNP sjunker med 0,7 procent i år i världen, och även tillväxtekonomierna dras med i den synkroniserade globala recessionen.

Samtidigt växer

deflationskrafterna globalt och budgetunderskotten skenar i många länder. SEB räknar med att BNP sjunker med 2,6 procent i USA i år för att stiga med 0,6 procent 2010.

I euroområdet faller

BNP med 2,5 procent i år och det blir nolltillväxt nästa år och i Japan räknar SEB med ett BNP-fall på 4,2 procent i år och en tillväxt på 0,3 procent under 2010.

"Det är inte ofta

man som prognosmakare hoppas att prognoserna inte ska infrias, men nu gör man nästan det", sade Robert Bergqvist om de dystra utsikterna.

När det gäller

centralbankernas agerande är det nollränta som gäller, enligt SEB. En enkel beräkning av Taylorregeln visar att det behövs kraftig minusränta i främst USA, men även i euroområdet.

Eftersom det inte

går att ha minusränta är slutsatsen att det behövs andra åtgärder när räntesänkningarna kommit till vägs ände. För svensk del, liksom globalt, kommer deflationskrafterna att komma i fokus allt mer och efter att fallet i råvarupriserna trycker ned inflationen seglar nu lönerna och lönebildningen upp som den viktigaste deflationsrisken.

"Risken för deflation

är större än för inflation och det hänger på arbetsmarknaden", sade Robert Bergqvist.

Håkan Frisén, chef

för ekonomisk analys på SEB, sade att det inte finns något facit var lönebildningen tar vägen i dagens unika situation.

SEB räknar med

lönesänkningar i en del företag och att det blir en press på den lokala lönebildningen och att löneökningarna växlar ned till 2 procent under 2010, från cirka 4 procent i år, vilket skulle innebära att nästa års nominella löneökningar blir de lägsta under efterkrigstiden.

"Det är ett

Väldigt osäkert läge. Det finns trögheter i Sverige och Europa, men i USA finns redan små öar där lönerna fryses eller på väg ned. Det kommer att bil väldigt intressant att följa utvecklingen", sade Robert Bergqvist.

Håkan Frisén sade

att det kommer att bli intressant hur centralbanker agerar i den nya miljön och om de kommer att ta diskussionen även på nedsidan och varna för alltför låga löneökningar, vilket Bank of Japan gjort.

I en opinionsundersökning

har SEB frågat svenska hushåll om de skulle kunna tänka sig att sänka sin lön för att undvika uppsägningar på arbetsplatsen, 42 procent svarade ja och 48 procent sade nej.

"En överraskande

stor andel" som svarade ja, tyckte chefekonom Robert Bergqvist, men tillade att det inte finns något att jämföra med. SEB spår att Riksbanken redan i april sänker reporäntan till noll i ett steg.

"Vi bedömer att

Riksbanken inte fullt ut tagit höjd för de problem de ser. Våra makroekonomiska scenarier säger noll procent", sade Robert Bergqvist, som inte kunnat hitta något argument för Riksbanken att inte gå hela vägen till nollränta.

Riksbanken väntas

fortsätta att jobba med balansräkningen när räntan sänks till noll. I Baltikum räknar SEB med en långvarig recession med BNP-fall på mellan 9-12 procent i år.

Eftersom uppslutningen

är så pass stor kring den fasta växelkursen i de baltiska länderna räknar SEB inte med någon devalvering. "Valutarisken har minskat något den senaste tiden, men den finns där och är i högsta grad närvarande" sade chefekonom Robert Bergqvist.

NYHETSBYRÅN DIREKT