Det finns hur

många skäl som helst att räkna med att Riksbanken kommer att sänka styrräntan kraftigt på nytt den 10 februari, och sannolikt ytterligare efter det, och bara ett halvskakigt skäl att tro att de ska låta bli; att de själva har flaggat för en oförändrad ränta. Det anser Henrik Mitelman, chefanalytiker på SEB Merchant Banking,

När Riksbanken

sänkte styrräntan med oväntat kraftiga 1,75 procentenheter, till 2,0 procent, i början av december var budskapet att reporäntan skulle vara "i princip oförändrad under det kommande året". Det tog dock inte lång tid innan marknaden började prisa in ytterligare snabba och kraftiga räntesänkningar, och marknadens bedömning fick stöd av inkommande konjunktur- och inflationsdata. Siffrorna indikerade tydligt att Riksbankens decemberuppdaterade prognoser var för optimistiska, i alla fall på kort sikt.

Men trots att alla

bedömare, åtminstone de utanför Riksbanken, räknar med ytterligare kraftiga räntesänkningar inom kort har inte Riksbanksledningen funnit det mödan värt att ge någon klar ny information som hur de ser på läget.

Vice Riksbankschefen

Svante Öberg sade visserligen den 20 januari att den nya informationen som kommit efter det senaste penningpolitiska mötet "visar på en lägre tillväxt och inflation i slutet av förra året än vi räknat med", men han balanserade detta med att "kronan har försvagats ytterligare vilket kan leda till en viss inflationsimpuls".

Svante Öberg var

samtidigt övertydlig med att betona att kommentarerna av den inkommande statistiken gjordes utan någon ny bedömning av penningpolitiken, och Riksbanken underströk detta genom att inte publicera talet som ett pressmeddelande.

Henrik Mitelman tar

ingen särskild hänsyn till avsaknaden av tydliga signaler från Riksbanken. Hans och bankens bedömning är sedan länge att Riksbanken kommer att sänka styrräntan med 0,75 procentenheter i såväl februari som april, och att styrräntan därefter bottnar på 0,5 procent.

Henrik Mitelman konstaterar

att det saknas tydliga budskap från Riksbanken om att räntebanan från december nu är passé.

Bedömningen både

före och efter den publiceringen var att räntan kommer att sänkas kraftigt, och att Riksbankens räntebana egentligen var "dead on arrival" redan den 3 december 2008.

På en fråga om

vad som är de tre viktigaste skälen till att Riksbanken kommer att tvingas att överge sin räntebana lyfter Henrik Mitelman först fram försäkringsaspekten.

"Man måste sänka

räntan som en försäkring, med det deflationshot som ändå finns måste man gå snabbt fram", säger han. Ett andra skäl är att "penningpolitiken är första försvar"; så länge det finns utrymme så är konventionella penningpolitiska åtgärder ett både snabbare och billigare sätt att stimulera ekonomin än andra åtgärder, exempelvis finanspolitik. Och det är också väsentligt lättare att ta tillbaka penningpolitiska lättnader än finanspolitiska när en ekonomisk återhämtning väl har fått fäste.

Den tredje faktorn

som Henrik Mitelman lyfter fram är det som kanske är det mest grundläggande skälet till att räntan bör sänkas: "Att den makroekonomiska utvecklingen har blivit så mycket svagare än väntat."

Det framstår som

tydligt att arbetslösheten nu stiger mycket snabbare än vad Riksbanken befarade i december, och resursutnyttjandet som helhet faller i rask takt. Riksbanken kommer med all säkerhet att revidera ned tillväxtprognosen för i år från de -0,5 procent som Riksbanken såg i december.

Och givet att Svante Öberg

talade om att "de negativa konsekvenserna för den svenska ekonomin kommer att bli betydande de närmaste två åren", den 20 januari, kan Riksbankens decemberprognos om en BNP-tillväxt på 2,2 procent 2010 knappast vara aktuell längre.

SEB håller fast

vid sin prognos om att Riksbanken sänker styrräntan med 75 punkter på tisdag, men enligt Henrik Mitelman har risken mot den prognosen svängt över något de senaste veckorna. Tidigare var risken att Riksbanken skulle sänka med 100 punkter, istället för 75 punkter, men nu lutar risken mer mot att sänkningen kan begränsas till 50 punkter.

Det är dock ingen

förändrad konjunktursyn som ligger bakom den ändrade bedömningen. "Genomslaget av förra räntesänkningen blev bättre än väntat (räntorna till kund sjönk mer än vad reporäntan sänktes) och Prosperas långa inflationsförväntningar visar att man väntar en inflation på eller över Riksbankens mål på fem års sikt", konstaterar Henrik Mitelman.

NYHETSBYRÅN DIREKT