SEB: Svensk BNP minskar 5 procent

Världsekonomin har bytt vinterns fria fall mot ett tillstånd av försiktig stabilisering, men botten är inte nådd. Sveriges tillväxt backar med 5 procent i år. Det spår SEB i sin nya konjunkturprognos.


12 maj, 2009

Produktionen planar

ut under slutet av 2009, men på mycket låga nivåer. Även 2010 blir ett recessionsår med nollräntepolitik i många länder och stora finanspolitiska krispaket för att hjälpa världsekonomin. Det skriver SEB i den konjunkturprognos som presenterades på tisdagen.

Sveriges BNP väntas

minska med 5,0 procent i år och minska med 0,1 procent nästa år. SEB intar därmed den mest pessimistiska synen hittillis i år bland landets prognosmakare.

Arbetslösheten i Sverige

stiger till 12 procent och budgetunderskottet hamnar på 6 procent. Regeringen väntas ta ytterligare steg i expansiv riktning i samband med höstbudgeten och Riksbanken kan hålla räntan nära noll både i år och 2010.

"Läget ser lite

ljusare ut än för tre månader sedan, men vägen framåt blir svår och utmanande för näringsliv och hushåll. Därför känns den senaste tidens förhoppningar om en snabb vändning - synliga i till exempel aktiekurser - överdrivna. Det är för tidigt att andas ut", säger SEB:s chefekonom Robert Bergqvist i en kommentar.

Han säger vidare

att kreditkrisens grepp om världen visserligen har mjuknat, men situationen är ännu långt ifrån tillfredsställande.

"Problemen kommer

att hämma tillväxten under ytterligare ett par år. Kreditmarknaden fortsätter anpassningen till en jämvikt som står i samklang med storleken på den underliggande ekonomin och nya riskmiljöer och regelverk", säger Robert Bergqvist.

Kronan väntas

handlas på 10:80 mot euron i december i år och 10:00 i december 2010. Mot dollarn är motsvarande prognoser 9:00 och 8:33. SEB-ekonomerna bedömning är att det "fria fallet" för världsekonomin nu kan vara över; det syns vissa positiva tecken i ledande indikatorer, råvarupriserna har börjat röra sig uppåt, Kinas ekonomi går framåt och företagsrapporterna för det första kvartalet har i flera fall överraskat positivt, inte minst när det gäller bankerna, även om förväntningarna också har varit mycket lågt ställda.

Därtill har beskeden

från G20-mötet och resultaten av USA:s stresstest av banker lett till en lägre risknivå, men trots det är det för tidigt att börja hoppas på en snar normalisering av det ekonomiska läget.

Världsekonomin faller

fortfarande, om än i avtagande takt, och det kommer att dröja länge innan man ser en återhämtning som är tillräckligt stark för att stabilisera läget på arbetsmarknaden.

"Det är inte

lika mörkt som för några månader sedan, men det är inte heller lika ljust som många hoppas", sade Robert Bergqvist vid en pressträff.

Enligt SEB:s bedömning

ligger lagernivåerna ännu på allt för höga nivåer för att motivera förhoppningar om ökad produktion på kort sikt, och därmed saknas också de underliggande förutsättningar som krävs för att understödja en varaktig uppgång i ledande indikatorer. Och om uppgången i ledande indikatorer inte fortsätter är risken stor att vårens börsuppgång kommer av sig.

SEB bedömer vidare

att endast en del av den nödvändiga strukturella och konjunkturella anpassningen av kreditmarknaden har genomförts, och processen antas inte kunna stoppas. Konjunkturnedgången medför stramare kreditgivning till följd av värdenedskrivningar och stigande kreditförluster.

Samtidigt sker en

strukturell anpassning för att "kreditmarknadens omslutning ska stå i mer rimlig relation till den underliggande realekonomin". Enligt SEB-ekonomerna skapade den kreditdrivna expansionen i många tillväxtländer ohållbara förväntningar på hur snabbt tillväxten kunde vara. Satsningar i exempelvis Baltikum saknade i många fall den industriella grund som krävdes för att skapa en hög uthållig tillväxt.

"Jag tror inte

att man kan eller vill återställa den kreditsituation vi hade för ett par år sedan. Vi kommer inte att gå tillbaka till den dopade tillväxttrend vi hade", sade SEB:s prognoschef Håkan Frisén vid pressträffen.

Mycket lediga resurser

och stora produktionsgap bidrar nu till att inflationstakten faller globalt. Men de massiva finans- och penningpolitiska stimulanserna har visserligen bidragit till att skapa en oro för kommande inflationsproblem. Robert Bergqvist avfärdar inte denna inflationsoro rakt av, låg produktivitet, stigande råvarupriser och i Sveriges fall en svag valuta kan pressa upp priserna, men han fastslår att deflationskrafterna för närvarande är större, och de ekonomiska beslutsfattarna har tid på sig att arbeta fram exit-strategier för att avveckla stimulansåtgärderna.

Givet utsikterna räknar

SEB-ekonomerna med att världens centralbanker kommer att fortsätta att hålla policyräntorna på nivåer nära noll under hela prognosperioden. När samtidigt inflationen faller till mycket låga nivåer så innebär det samtidigt att låga styrräntor inte räcker för att göra penningpolitiken expansiv. Den kommer därför att fortsatt kompletteras med "okonventionella åtgärder", som deklarationer om att räntan ska förbli låg under lång tid samt kvantitativa lättnader där centralbanker köper olika tillgångsslag.

För Sveriges del

bedömer SEB att det är tekniskt möjligt för Riksbanken att sänka styrräntan ett steg till, till 0,25 procent.

"Man kan ju,

som Riksbanken själv, diskutera vad det betyder, men finns det ett utrymme så ska man utnyttja det", sade Robert Bergqvist. SEB ser en lägre svensk inflation än vad Riksbanken gör, därmed blir penningpolitiken inte lika expansiv som Riksbanken antar i sina

prognoser.

NYHETSBYRÅN DIREKT

Ämnen i artikeln


Marknadsöversikt

1 DAG %

Senast

1 mån