Låt oss vara ödmjuka. Sverige befinner sig i lågkonjunktur och arbetslösheten ligger stadigt på en nivå kring 7 procent. En varselvåg har under hösten dragit in över landet, där bland andra jättarna Ericsson, Teliasonera, Volvo, Boliden och Husqvarna har varslat om ett stort antal uppsägningar.

En uppsägning får förstås stora konsekvenser för den som drabbas, för plånboken, ofta är det hela familjers ekonomi som i ett slag förändras. En undersökning från Reagera Marknadsanalys, gjord på beställning av Fastighetsbyrån, visar att just uppsägning från jobbet är det som vi oroar oss mest över. Två tredjedelar av de tillfrågade i Konjunkturinstitutets hushållsbarometer tror också att arbetslösheten kommer att stiga framöver.

Som tröst listar vi här några ljuspunkter som kan göra gott i plånboken nästa år:

1. Lägre bolåneränta

Bankerna har till följd av lägre finansieringskostnader sänkt sina bolåneräntor under hela 2012. För ett år sedan var listpriset på ett lån med tre månaders bindningstid cirka 4,5 procent. Idag är listpriset cirka 3,2 procent. För en familj med ett bolån på 2 miljoner kronor innebär det att man har 2200 kronor mer kvar i plånboken i december 2012 än i december 2011.

Men räntorna kan sänkas mer. Idag finns ingen direkt koppling mellan Riksbankens reporänta och bankernas bolåneräntor. Men bland annat förväntningar om en lägre reporänta framöver påverkar de långa marknadsräntorna, som i sin tur avgör hur bankerna ska sätta sina räntor på bolån.

Och just nu är förväntningarna stora på att Riksbankchef Stefan Ingves och direktionen ska sänka räntan redan vid det penningpolitiska mötet nu i december. Konjunkturindikatorerna för svensk ekonomi har varit svaga, och de flesta bedömare anser att om räntesänkningen inte blir nu i december så lär den komma i februari. På exempelvis SEB tror man att reporäntan kommer att hamna på 0,75 procent nästa år och sedan ligga kvar där en tid. Placera.nu:s makroekonom Pekka Kääntä tror detsamma. Ett sådant scenario bör innebära att bankernas bolåneräntor indirekt följer med nedåt.

2. Höjd pension

Nästa år höjs den allmänna inkomstpensionen med 4,1 procent, vilket är den högsta reala ökningen av inkomstpensionen någonsin. Anledningen är att inkomstutvecklingen i samhället har förbättrats, vilket resulterat i ett höjt inkomstindex. Inkomstindex och det så kallade balanstalet bestämmer nivån på inkomstpensionerna i Sverige.

För en pensionär med 12 000 kronor i månaden i allmän pension innebär en höjning med 4,1 procent nästan 500 kronor mer per månad i plånboken.

3. Sänkt skatt för pensionärer

Många hade visserligen förväntat sig mer, men i regeringens höstbudget kom den till slut: sänkningen av pensionärsskatten. Den genomförs via en höjning av det så kallade förhöjda grundavdraget för personer över 65 år, vilket gör att skattesänkningens storlek beror på skattesatsen i den kommun man bor i. En pensionär med 12 500 kronor i månaden får mellan 664 kronor och 790 kronor mer kvar i plånboken nästa år.

4. Lägre skatt i schablonbeskattat sparande

Hur världens aktiemarknader kommer att gå nästa år låter vi vara osagt. Men klart är att alla som sparar i aktier och fonder via investeringssparkonto (ISK) eller kapitalförsäkring (KF)får lägre skatt nästa år. Anledningen stavas statslåneränta.

I båda sparformerna utgör statslåneräntan en viktig faktor när skatten ska räknas ut. Den statslåneränta som används är den som fastställdes den 30 november året före det aktuella beskattningsåret. Den 30 november i år sattes statslåneräntan till 1,49 procent, ned från 1,65 procent året innan. Det betyder att det är 1,49 procent som gäller för 2013.

Exempel: Anders öppnar en ISK i början av året och sätter in 40 000 kronor under första kvartalet. Han sätter sedan in 20 000 kronor i tredje kvartalet. Värdeökningen på kapitalet är under året 10 procent. I deklarationen för 2012 kommer Anders betala 258 kronor i schablonskatt på sin ISK. Skulle han istället göra allt detta under 2013 skulle han i deklarationen för beskattningsåret 2013 betala 233 kronor.  Det kan låta som en högst beskedlig skatteminskning, men med ett större kapital kan skillnaden bli betydande. Läs mer här hur beskattningen i ISK och kapitalförsäkring fungerar.

5. Prissänkningar och reor

Handlarna rustar för sämre tider och konkurrensen hårdnar, skriver Svensk Handel i sin senaste handelsbarometer. Det riskerar förstås dessvärre att resultera i varsel inom handeln. För den som har jobbet kvar kan den hårdare konkurrensen dock innebära fördelar i form av lägre priser på konsumentvaror. De lägre priserna har redan synts i de låga inflationssiffrorna från SCB, där inflationen föll med 0,1 procent i oktober. Förutom lägre räntekostnader bidrog enligt SCB lägre bensinpriser och lägre priser på hushållsvaror till nedgången.

Främst är det detaljhandeln som har det tufft. Flera börsbolag i sektorn, så som Kappahl, VRG och MQ (som vinstvarnade på måndagen), vittnar alla om en svag klädmarknad. H&M uppvisade ett försäljningstapp på 5 procent i oktober. Kanske borgar sådant för ovanligt många plånboksvänliga utförsäljningar i början av 2013?

6. Förhållandevis låga elpriser

December tycks bli en kylig månad, men landets vattenmagasin är välfyllda och kärnkraftverken beräknas inom kort få för full kapacitet. Det gör risken för att 2013 inleds med att skyhöga elräkningar dimper ned i brevlådan hos villaägaren är betydligt mindre än tidigare vintrar.