Oroliga marknader

har de senaste dagarna dragit upp priset på kort dollarfinansiering till över 6 procent, tre gånger upp jämfört med Federal Reserves mål om 2 procent för dagslån mellan amerikanska banker, Fed funds.

Nu har Fed auktoriserat

nya så kallade swaplinor om totalt 180 miljarder dollar till sina kollegor ECB, Bank of Japan, Bank of England, Bank of Canada och Swiss National Bank som därmed kan erbjuda dollar i overnight-operationer eller på längre tid.

Fed motiverade

åtgärderna med det "fortsatt förhöjda trycket på marknaden för kortsiktig US-dollar-funding".

I klartext betyder

detta att USA pumpar ut dollar till den övriga världen för att smörja det kärvande finansiella systemet.

"Dessa åtgärder,

tillsammans med andra åtgärder som vidtagits de senaste dagarna av individuella centralbanker, har utformats för att förbättra likviditetsförhållandena på de globala finansmarknaderna", skrev Fed i ett pressmeddelande.

Johan Javeus,

chefsstrateg på valutasidan på SEB Merchant Banking, konstaterar dock att handeln är flortunn och han tvekar att dra några långtgående slutsatser av torsdagsförmiddagens ränte- och valutarörelser.

"Jag vet inte hur

mycket det här (centralbanksåtgärderna) påverkar. Det är klart att det är lite lugnare, och det gynnar ju kronan. Men det är extremt tunna volymer", säger han.

Oro för vilken

bank som kommer att bli den nästa som faller har varit en viktig bidragande orsak till att oroliga marknader har dragit upp priset på kort finansiering.

Ekonomerna John Ryding

och Conrad DeQuadros hävdar i ett marknadsbrev att de amerikanska myndigheternas agerande gentemot de kollapsande finansinstituten i praktiken har lett till ökade spekulationer om att fler kommer att falla.

"Genom att återigen

i praktiken radera ut aktievärdet i AIG... har de som har legat kort i (blankat) finansaktier återigen blivit belönade. När planen att korta aktierna i nästa finansiella företag fortfarande fungerar så är det kanske inte konstigt att aktierna i Morgan Stanley och Goldman Sachs sjönk kraftigt på onsdagen", skriver ekonomerna i en kommentar.

Svenska

Riksbanken

har hittills inte gjort någonting alls med anledning av den finansiella turbulensen. Vice Riksbankschefen Irma Rosenberg informerade riskdagens finansutskott om läget vid en sluten utfrågning på torsdagsförmiddagen, och efter mötet upprepade hon att Riksbanken ser den finansiella krisen "lite grand från utsidan".

Hon framhöll att

den finansiella stabiliteten i Sverige är tillfredsställande. Den svenska dagslånemarknaden har fungerat och enligt Riksbanken har det därför inte funnits behov av att tillföra likviditet som andra centralbanker har gjort. Riksbanken följer dock utvecklingen, och har beredskap att "göra det som krävs".

Henrik Mitelman,

analyschef på SEB Merchant Banking konstaterar samtidigt att marknaden för företagscertifikat, instrument för kortsiktig upplåning, i stort sett har torkat ut.

"Det är väl en sak

när det gäller bankcertifikat, men även i industricertifikat är det mer eller mindre slutställt" säger Henrik Mitelman.

Han tror att Riksbanken

kommer att tvingas hjälpa till att lätta på de akuta likviditetsproblemen.

"Riksbanken har

utrymme att agera. Det är ingen hållbar lösning på sikt, men många skulle kunna få funding från Riksbanken", säger han.

Enligt Henrik Mitelman

kommer också den akuta finansiella turbulensen bli en "katalysator" för räntesänkningar från Riksbanken inom en inte allt för avlägsen framtid.

"Det kommer att

vara motiverat ur ett konjunkturperspektiv", säger Henrik Mitelman.

Inkommande statistik

hamnar för närvarande helt i skymundan på grund av finansturbulensen. Från Storbritannien kom dock överraskande stark detaljhandelsstatistik för augusti på torsdagen; försäljningen ökade 1,2 procent jämfört med i juli och 3,3 procent jämfört med augusti 2007. Analytiker hade väntat en nedgång med 0,5 procent under månaden och en ökning med 1,6 procent jämfört med samma månad i fjol. Varken ränte- eller valutamarknaden reagerade dock nämnvärt på statistiken.

NYHETSBYRÅN DIREKT/PLACERA.NU