I granskningen hävdas att 50 miljarder kronor måste tillföras kommunsektorn till år 2020 för att sektorn ska kunna möta det demografiska behovet utan försämrad välfärdskvalitet.

"Då handlar det om att vi måste få fler människor i arbete och få upp antalet arbetade timmar. Vi måste naturligtvis jobba med effektiviseringar i den här sektorn, men också se till att kommunerna har de resurser som krävs", säger hon.

Regeringen har tidigare skjutit till resurser till kommunerna, hänvisar Magdalena Andersson till. Hon uppger att regeringen kommer att bevaka utvecklingen noggrant framöver.

Riksrevisionen anser inte att regeringens prognos är formellt felaktig, men menar att den demografiska utvecklingen pekar på så stora utmaningar och behov av prioriteringar de närmaste åren att dessa borde ha redovisats tydligt i budgetpropositionen.

Magdalena Andersson framhåller att regeringen gör prognoser precis på samma sätt som regeringen har gjort under 20 års tid.

"Vi gör prognoser utifrån de beslut som regeringen har föreslagit till riksdagen. Sedan har vi också alternativscenarier i vårpropositionen, och ber även Konjunkturinstitutet att räkna på alternativscenarier, så självklart är vi intresserade av att titta på olika scenarier. Men den prognos vi lämnar till riksdagen bygger ju på de förslag som ligger i budgetpropositionen. Jag tycker att det vore konstigt att göra på något annat sätt", säger Magdalena Andersson.

Befolkningsökningen ligger med i prognosarbetet, hävdar hon vidare.

Riksrevisionen är kritisk till att regeringen i budgeten vidtar åtgärder som försvagar det finansiella sparandet med 17 miljarder kronor under 2017, trots att konjunkturläget anses vara något starkare än normalt. Magdalena Andersson invänder här att Riksrevisionen bortser från att regeringen har sänkt kostnaderna för migration med 100 miljarder kronor under prognosperioden jämfört med tidigare bedömningar.

Därutöver leder den politik som regeringen bedriver på sjukförsäkringsområdet till att regeringen kan revidera ned prognosen för sjukskrivningarna, lyfter Magdalena Andersson fram.

"De sakerna har de inte med sig när de för det resonemanget. Det kan jag tycka är att inte riktigt ha med sig hela bilden", säger hon.

Vidare anser Magdalena Andersson att det inte vore väl avvägt att antingen genomföra stora engångsvisa skattehöjningar eller att säga upp tusentals offentliganställda bara för att det ser ut att bli underskott under ett år.

"Nu verkar det som att vi har balans redan i år enligt Ekonomistyrningsverket och vi har balans eller överskott 2018 och sedan stora överskott", pekar hon på.

På en fråga kring huruvida finansministern anser att riksdagens utgiftstak stödjer överskottsmålet, eller om taken är för högt satta, framhåller Andersson att regeringen inte ser utgiftstaken som utgiftsmål.

Vidare ställer hon sig frågande till hur Riksrevisionen resonerar kring utgiftstaken.

"De säger att kommunerna behöver 50 miljarder kronor mer, samtidigt som de säger att utgiftstaken ska sättas på en sådan nivå att det omöjliggörs", säger Magdalena Andersson.