Det var den 9 februari i år som SAS meddelade sina planer på att genomföra en nyemission på 5 miljarder kronor med företrädesrätt för de befintliga aktieägarna. Beskedet fick aktien att dyka med 28 procent och räknat sedan årsskiftet är kursen ned drygt 30 procent.

Nyemissionen är en del i ett större omstruktureringsarbete som pågår inom SAS. Besparingar på totalt 7,8 miljarder ska genomföras, kreditvillkor omförhandlas och lån omfinansieras.

På tisdagen meddelades villkoren för nyemissionen. För varje aktie i SAS erhålls rätten att teckna tre nya aktier för 0,67 kronor styck. Det kan jämföras med SAS-aktiens stängningskurs på skärtorsdagen på 2,75 kronor per aktie.

Avstämningsdag har satts till måndag 12 april så första dag som SAS-aktien handlas utan rätt att teckna aktier i emissionen blir torsdag 8 april. Med utgångspunkt från kursen 2,75 kronor kommer SAS-aktien den 8 april att, allt annat lika, falla till 1,19 kronor.

Danska, norska och svenska staten äger 50 procent av SAS och de avser att teckna sina delar i emissionen. Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har 7,6 procent av aktierna och de avser också att teckna sin del ¿under vissa förutsättningar¿, som det heter i ett pressmeddelande. Vilka de är avslöjas dock inte. Resterande del av emissionen är garanterad av en rad banker.

Med tanke på den kraftiga rabatten blir det mycket viktigt att den som inte tänker delta i emissionen säljer sina teckningsrätter. De blir föremål för handel från och med 15 april. Med utgångspunkt i räkneexemplet ovan blir det matematiska värdet på varje teckningsrätt 0,52 kronor och att bara ligga på sofflocket kommer att straffa sig.

Den som inte tecknar sig i emissionen, och heller inte säljer teckningsrätterna kommer att få se nära 57 procent av värdet på sitt SAS-innehav gå upp i rök.

Beskedet om nyemissionen har som sagt redan fått SAS-aktien på fall och den handlas nu inte långt ifrån sin lägsta nivå någonsin. Att i det läget tvingas ¿sälja av¿ 57 procent av innehavet är förstås ingen höjdare. Alternativet att delta i emissionen och dra nytta av rabatten kan kanske verka bättre.

Men då ska man betänka att rabatten finns där av ett mycket gott skäl: SAS går helt enkelt riktigt dåligt och har gjort det under lång tid. Förlusterna hittills under 2000-talet summerar till cirka 12,5 miljarder kronor och det är långt ifrån första gången bolaget tvingas be aktieägarna att skjuta till mer pengar.

Grunden till SAS problem är förstås en minskad efterfrågan på flygresor. 2009 var ett mörkt år även för flygbranschen. Flyget är dessutom utsatt för en långsiktigt hård prispress vilket skapar ett behov av ständiga effektiviseringar.

SAS sikta

r som sagt på att hitta besparingar på 7,8 miljarder kronor, och däri ligger ytterligare en stor del av förklaringen till de senaste årens svaga utveckling för bolaget: alltför höga kostnader. I takt med att konkurrenterna visat sig bättre på att bemästra svåra omvärldsfaktorer, som exempelvis bränsle bränsle- och valutakostnader, har de kunnat avancera på bekostnad av SAS som istället har tvingats retirera i ett försök att hålla kostnaderna under någon slags kontroll.

Ett stort problem är också bolagets ålderstigna flygplansflotta (snittåldern är 17 år) som innebär 30-40 procent högre bränslekostnader jämfört med modernare plan.

Konjunkturen är visserligen på väg uppåt och affärsresandet lär öka de kommande åren. SAS interna problem gör dessvärre att bolaget kommer att ligga efter även när efterfrågan på resande ökar igen.

Sammantaget gör det att vi rekommenderar aktieägare att inte satsa ytterligare pengar i SAS utan att istället sälja teckningsrätterna och investera pengarna i ett bolag med ljusare utsikter.