Svensk ekonomi går in i en högkonjunktur. Investeringarna är på en hög nivå och sysselsättningen har utvecklats starkt med minskad arbetslöshet som följd.

Det framgår av Konjunkturinstitutets nya prognos på onsdagen.

Den starka konjunkturutvecklingen har också varit positiv för statens finanser. Men allt tyder nu på att det strukturella underskottet ökar både i år och nästa år, vilket avlägsnar finanspolitiken från överskottsmålet.

BNP väntas öka med 3,3 procent i år och 2,0 procent nästa år. 2018 spås en BNP-tillväxt på 1,9 procent.

I sin senaste prognos, i juni, spådde KI en BNP-tillväxt på 3,6 procent i år, 2,1 procent nästa år och 1,8 procent 2018.

KI konstaterar att BNP-tillväxten mattades av under det första halvåret efter en mycket stark utveckling 2015. Mycket tyder på att nedgången var tillfällig och att högkonjunkturen fortsätter.

Tillväxten drivs främst av ökad konsumtion och investeringar. Nästa år avtar investeringarnas tillväxt vilket innebär att BNP ökar långsammare. Då är det istället hushållens konsumtion och exporten som är de främsta drivkrafterna för tillväxten.

Ett bekymmer för den ekonomiska utvecklingen är att många företag har brist på arbetskraft samtidigt som arbetslösheten för vissa grupper är hög. Bristande matchning på arbetsmarknaden bidrar därmed till att sysselsättningsökningen mattas av nästa år.

En hög andel sysselsatta behövs framöver för att klara det ökade trycket på offentligt finansierade tjänster från allt fler äldre och yngre i befolkningen.

I år och nästa år ökar det strukturella underskottet samtidigt som konjunkturen är stark. Finanspolitiken blir därmed något procyklisk. Dessutom ligger det strukturella sparandet långt under även det nya överenskomna överskottsmålet på 1/3 procent av BNP.

"Sett till konjunkturen och behovet att närma sig överskottsmålet hade det varit mer ändamålsenligt med en stramare finanspolitik", skriver KI.

Med dessa utgångspunkter hade det varit lämpligt om nya åtgärder i budgeten för 2017 åtminstone var fullt finansierade. Det hade minskat behovet av åtstramning 2018 och framåt, då konjunkturutvecklingen är mera osäker.

KI noterar också att resultatet av britternas folkomröstning påverkar tillväxten i Storbritannien negativt medan effekterna på Sverige blir begränsade. Risken finns dock att beslutet att lämna EU bidrar till att förtroendet för hela EU-samarbetet urholkas, något som skulle kunna få betydligt mer allvarliga följdverkningar.