Euroområdets förmåga att agera gemensamt har försvagats av ökande politisk splittring och euroskepsis. Detta gör euroområdet allt mer sårbar för ett antal risker.

Det skriver IMF i sin artikel 4-rapport för euroområdet, som eurogruppen diskuterade på torsdagen i närvaro av IMF-chefen Christine Lagarde.

"Bristen på gemensamt svar på den kraftiga ökningen av flyktingar har tydligt visat de politiska skiljelinjerna. Om gränskontrollerna blir kvar, eller flyktingflödet ökar, kan splittringen fördjupas", skriver IMF.

"Ett "lämna"-utslag i den brittiska folkomröstningen, eller bara ett knappt resultat för att bli kvar, kan förvärra dessa spänningar och kan bidra till ytterligare euroskepsis och osäkerhet", fortsätter IMF.

Om världshandeln saktar in kan detta störa kraften i den inhemska återhämtningen. Buffertar för att möta dessa risker är mycket lägre än före finanskrisen.

För att öka tillväxten och stärka unionen behövs en balanserad policymix av strukturreformer, budgetstimulans och fortsatt sänkning av höga statsskulder, menar IMF.

Euroområdets återhämtning har förstärkts de senaste två kvartalen. Men uppgången får inte leda till att man är nöjd. Utsikterna på medellång sikt är fortfarande svaga.

Problem dröjer sig kvar från från krisen, som nödlidande krediter hos banker. Produktiviteten ligger under nivån före krisen.

IMF vill också att ECB lättar på penningpolitiken ytterligare om inflationsutsikterna förvärras. Det bör främst ske i form av utökade tillgångsköp.

För närvarande är penningpolitiken lämpligt ackommoderande, enligt IMF.

Ytterligare betydande räntesänkningar kan pressa bankernas nettoräntemarginaler, särskilt i länder som är mer beroende av finansiering från insättningar och där stora portföljer med bolån med rörlig ränta överväger.

Negativa depositräntor ökar också kostnaden oproportionerligt i banksystem med stora reserver, skriver IMF.

Budgetutrymmet sammanlagt i euroområdet är begränsat även om alla euroländer kan balansera om sammansättningen av budgeten för att göra den mer tillväxtvänlig.

"Det är olyckligt att vissa länder med hög statsskuld har spenderat sina räntebesparingar under QE och sänkt takten på anpassningen, medan efterlevnad och upprätthållande av stabilitetspakten har försvagats, så att trovärdigheten undergrävs", skriver IMF.