Det bedömer Ekonomistyrningsverket, ESV, i sin budgetprognos på tisdagen.

ESV bedömer att statens budgetsaldo visar ett underskott på 21 miljarder kronor år 2010.

Men redan 2011 bedöms budgetsaldot bli 0 miljarder kronor, för att sedan hamna på +25 miljarder kronor 2012, +85 miljarder år 2013 och +122 miljarder kronor år 2014.

I sin förra prognos, från den 11 juni, räknade ESV med ett budgetsaldo på -29 miljarder kronor i år, -7 miljarder kronor 2011 och +5 miljarder år 2012. För år 2013 spåddes ett budgetsaldo på +63 miljarder kronor och för 2014 +104 miljarder kronor.

ESV konstaterar att det ser ljust ut för svensk ekonomi, statsbudgeten och de offentliga finanserna. Återhämtningen i konjunkturen sker i snabbare takt än väntat och statsbudgeten når balans redan nästa år. Längre fram ökar överskotten kraftigt.

"De stora överskotten uppkommer senare under prognosperioden varför det är klokt att avvakta med beslut om omfattande reformer", säger ESV:s prognosansvariga Kristina Ström Olsson och Håkan Jönsson i en kommentar.

Engångseffekterna i år uppgår till +16 miljarder kronor, +1 miljarder kronor 2011, +2 miljarder kronor 2012 och +2 miljarder kronor 2013.

Det underliggande budgetsaldot blir därmed -37 miljarder kronor i år. För 2011 är det underliggande saldot -1, för 2012 +24 miljarder kronor och för 2013 +83 miljarder kronor.

Utgiftstaket väntas underskridas med 43 miljarder kronor i år. För nästa år väntas utgiftstaket underskridas med 70 miljarder kronor, för 2012 väntas det underskridas med 79 miljarder kronor och för 2013 väntas det underskridas med 69 miljarder kronor.

Enligt Ekonomistyrningsverket kommer det finansiella sparandet i den offentliga sektorn att uppgå till -0,5 procent av BNP i år, -0,1 procent 2011, +1,3 procent 2012 och +2,4 procent år 2013 och +3,2 procent år 2014.

Den starka utvecklingen för statsfinanserna beror framförallt på att konjunkturen tar fart och tillväxten blir hög under flera år, men även tidigare beslutade regelförändringar på exempelvis sjukförsäkringsområdet bidrar.

ESV har reviderat upp sina prognoser för de preliminära företagsskatterna och reviderat ned prognoserna för arbetsmarknadsutgifterna, jämfört med föregående prognos. Momsintäkter och lönesumman har också reviderats upp, den senare en effekt av att sysselsättningen och sysselsättningsnivån har reviderats upp för hela prognosperioden. Dessutom väntas Riksgäldens nettoutlåning och statsskuldsräntorna bli lägre totalt sett under hela perioden.

Beträffande skuldkvoten så bedöms den 2014 vara nere på 1970-talets nivå och statsskuldsräntorna vara de lägsta på 30 år.

Däremot väntas det finansiella sparandet i kommunsektorn bli lite svagare under de kommande åren jämfört med juniprognosen, vilket hänger samman med ett lägre preliminärt taxeringsutfall för 2009.

ESV räknar med att svensk BNP ökar med 3,9 procent i år, 3,1 procent nästa år, 3,0 procent 2012, 3,2 procent 2013 och 2,2 procent 2014. Att ESV ligger lägre än regeringens BNP-prognoser på 4,5 procent i år, 4,0 procent nästa år och 3,4 procent 2012 förklarar de med att de har en annan syn främst på utvecklingen för hushållens konsumtion.

"Vi tror inte att bilförsäljningen fortsätter lika starkt. Det är fortfarande en stark prognos, men inte lika stark som tidigare", sade Ann-Sofie Öberg, ansvarig för ESV:s makroprognoser, vid en pressträff.

Skuldkrisen i Europa är fortsatt en risk när det gäller utvecklingen för svensk ekonomi, liksom de finansiella problemen i USA, men prognosen utgår från att dessa kan lösas utan stora negativa följder för svensk del.

Förutom turbulens i vår omvärld kan också högre styrräntor vara en faktor som kan bidra till minskad konsumtion. ESV spår att Riksbanken höjer reporäntan till 4 procent till mitten av 2013.