Utbudet av hedgefonder är stort och relativt komplext. Deras gemensamma nämnare är att de har fria placeringsregler och möjligheten att stiga i värde oavsett hur börsen går. Därefter skiljer det mycket mellan olika fonder. Vissa tar mycket risk och har en hög och ojämn avkastning, medan andra tar liten risk och har en låg men jämn avkastning.

Och det är de fonder som tar liten risk och ger relativt låg och jämn avkastning som kommer att få det kärvare att attrahera kapital nu när räntan har stigit. Tidigare när räntan var riktigt låg så var fyra fem procents årlig avkastning tillräckligt hög för att motivera en placering i dem. Alternativet för många var ju att lägga pengar på banken till knappt synlig ränta. Men nu när det går att få 3 procent på ett riskfritt bankkonto, och högre spås räntan att bli, så blir det svårare att motivera den ökade risken för den låga förväntade överavkastningen.

Placera Nu har gått igenom 144 hedgefonder på den svenska marknaden och identifierat åtta fonder som ligger i farozonen, se tabell. Hälften av fonderna kommer från de fyra storbankerna. Och det är kanske inte så konstigt att just storbankerna återfinns. På samma sätt som de med sina vanliga aktiefonder håller sig nära index så låter de inte heller sina hedgefondsförvaltare ta ut svängarna. Ibland får man känslan av att de resonerar så här: Erbjud en fond, men ta hellre låg risk med låg avkastning, för vi får mer negativ publicitet när det går ned än vi får positiv publicitet när det går upp.

De andra fyra fonderna kommer från fristående fondbolag. Anledningen till att vi varnar för dem är att avkastningen är låg och relativt jämn, i nivå med, eller straxt över, riskfri bankränta. Det nya ränteläget sätter press på lågriskhedgefonderna att leverera högra avkastning för att behålla och få nya kunder.