Det råder stor osäkerhet om den ekonomiska utvecklingen i omvärlden och därmed också om utvecklingen i Sverige. Detgäller bland annat Brexit och hushållens skuldsättning.

Det skriver regeringen i höstbudgeten.

Många av Sveriges viktigaste exportmarknader, i synnerhet euroområdet, bedöms vara känsliga för negativa ekonomiska störningar. Möjligheterna att stabilisera ekonomin, framför allt genom penningpolitiken, är också begränsade.

I folkomröstningen den 23 juni 2016 röstade Storbritanniens befolkning för att lämna EU. Resultatet ledde inledningsvis till kraftiga reaktioner på de finansiella marknaderna, men under sommaren återhämtade sig aktiemarknaderna i många länder. Resultatet av folkomröstningen bedöms dämpa tillväxten i Storbritannien, men ha mer begränsade konsekvenser för utvecklingen i Sverige.

Tillväxten i Kina och många andra framväxande ekonomier är svårbedömd. En starkare utveckling i dessa ekonomier skulle leda till en högre svensk exporttillväxt.

Även i Sverige finns risker. Bostadspriserna och hushållens skulder har stigit i en relativt hög takt sedan mitten av 1990-talet.

"Med snabbt stigande bostadspriser ökar risken för att det i framtiden sker en snabb prisnedgång. En sådan utveckling skulle tillsammans med en hög skuldsättning innebära en risk för att hushållens konsumtion dämpas, vilket i sin tur skulle kunna leda till lägre tillväxt och sysselsättning", skriver regeringen.

Bostadspriserna har ökat i en betydligt långsammare takt 2016 än 2015. Det amorteringskrav som infördes den 1 juni 2016 i syfte att dämpa utvecklingen har sannolikt bidragit till inbromsningen.

"Regeringen och berörda myndigheter följer utvecklingen noga och är beredda att vidta ytterligare åtgärder om det skulle krävas", skriver regeringen.

Den ekonomiska ojämlikheten har också ökat under en längre tid, vilket bland annat kan påverka den ekonomiska utvecklingen negativt, skriver regeringen.