Placera Nu har gått igenom cirka 1 000 fonder i sex olika kategorier med aktiefonder USA, Globalt, Europa, Sverige, Asien (exklusive Japan), och Japan. Vi har delat upp fonderna i fyra grupper baserat på det årliga förvaltningsarvodet, grupp ett, < 0,5 procent, grupp två, 0,51 - 1,0 procent, grupp tre, 1,1 - 1,5 procent och grupp fyra, de som har ett årligt förvaltningsarvode över 1,5 procent.

Vi vill undersöka om avgiften har stor betydelse för avkastningen, eller om det är så att billiga fonder levererar högre avkastning av den enkla anledningen att alla förvaltare är ungefär lika duktiga och den största skillnaden är avgifterna. Här tittar vi närmre på amerikanska aktiefonder.

Läs mer om undersökningen genom att klicka här.

Den amerikanska aktiemarknaden sägs vara den mest välanalyserade av alla aktiemarknader. Det är också baserat på den som den mesta forskningen har gjorts, när det gäller att visa om det går att slå index med aktiv förvaltning. Många forskare kommer fram till samma svar: att det är svårt att klå index oavsett om man placera i aktier eller fonder.

Fonderna på den svenska marknaden verkar följa med forskningen, åtminstone när vi ser till de senaste tre och fem åren. Då är nämligen skillnaderna i avkastning mellan fondgrupperna väldigt små. De senaste tre åren steg den genomsnittliga USA-fonden med drygt 7,5 procent per år. Avkastningen för de olika grupperna varierade från 7,2 till 8,3 procent per år, till fördel för de fonderna med lägst avgift och till nackdel för de med högst avgift.

De senaste fem åren backade genomsnittsfonden med drygt 1,3 procent per år, vilket motsvarar en total avkastning på minus 6,5 procent. Även här var det liten skillnad mellan grupperna, med en liten fördel för de dyraste. Som grupp sjönk de bara med 1,2 procent per år, vilket är 0,2 procent per år bättre än genomsnittsfonden. Fonderna i gruppen med lägst förvaltningsarvode sjönk med nästan 2 procent per år, vilket är 0,7 procent sämre än medelfonden per år. 

Det är när vi tittar på hur det har gått de senaste tio åren som det blir riktigt intressant. För här stämmer inte forskningen alls med resultatet. Genomsnittsfonden har stigit med 6 procent per år. Det omräknat till total avkastning är cirka 78 procent. Motsvarande siffra för fonderna i den dyraste gruppen är nästan 8,5 procent, vilket motsvarar 125 procent i totalavkastning.

I tio-års-historiken finns det inga fonder i gruppen med lägst avgift så vi får vänta några år. Men fonderna i gruppen med näst lägst förvaltningsarvode presterade en avkastning i nivå med index, se tabell.

Av detta kan vi dra följande slutsatser. Avgifterna har mindre betydelse än vad lågavgiftsförespråkarna hävdar. Den som enbart väljer fonder efter lägstaprismetoden gör sannolikt en sämre investering än de som försöker hitta bra fonder och som är villiga att betala för god förvaltning.

Antalet fonder med högre avgifter är många fler, och spridningen i avkastning är större bland dem. Därför är det viktigt att försöka skilja agnarna från vetet genom noggranna jämförelser och analys. Men bland amerikanska aktiefonder är det inte lika lätt att hitta vinnarfonder som på andra marknader.