Det skriver Riksgäldskontoret i ett pressmeddelande på torsdagen.

I decemberprognosen räknade Riksgälden med att statens betalningar skulle visa ett underskott på 51 miljarder kronor under 2015 och ett underskott på 13 miljarder kronor 2016.

Emissionsvolymen i nominella statsobligationer uppgår till 86 miljarder kronor 2015 och 88 miljarder kronor 2016. I december antogs 77 miljarder 2015 och 77 miljarder 2016.

Lånehovet höjs sammanlagt med 50 miljarder kronor. Upprevideringen beror främst på lägre skatteinkomster till följd av svagare tillväxt. Även högre räntebetalningar bidrar.

Riksgälden beräknar att skatteinkomsterna minskar med 12 miljarder kronor i år och 14 miljarder kronor nästa år, jämfört med föregående prognos. Minskningen beror främst på en svagare utveckling av lönesumman och en lägre vinstutveckling hos företagen. Räntebetalningarna på statsskulden ökar med 8 miljarder kronor i år, vilket främst förklaras av valutakursförluster på grund av den svagare kronan.

"Nästa år utvecklas svensk ekonomi något svagare än Riksgäldens tidigare bedömning, vilket bidrar till lägre skatteinkomster", skriver Riksgälden.

Riksgälden har antagit att det inte genomförs några nya ofinansierade reformer eller försäljningar av statliga tillgångar under 2015 och 2016.

För exportindustrin råder fortsatt osäkerhet om den globala ekonomin och världsmarknadstillväxten. Den svaga utvecklingen i euroområdet, inte minst Tyskland, innebär att dragkraften från internationell efterfrågan fortsätter att vara måttlig. Det är egentligen bara i USA som återhämtningen i ekonomin kan betraktas som solid.

Inhemsk efterfrågan har utvecklats starkare där hushållens konsumtion och bostadsinvesteringar lett till att detaljhandeln och byggindustrin klarat sig tämligen väl. Industriproduktionen fortsätter däremot att utvecklas svagt. Om den svaga kronan består över längre tid kan det emellertid innebära en stimulans för exportindustrin framöver, skriver Riksgälden.

Det ökade lånebehovet finansieras dels genom ökad upplåning i statsobligationer, där auktionsvolymen höjs från 3,5 miljarder till 4 miljarder kronor per auktionstillfälle från och med 11 mars.

Även upplåningen i statsskuldsväxlar och likviditetsförvaltningsinstrument ökar. Den genomsnittliga auktionsvolymen för växlar höjs från 15 till 17,5 miljarder kronor per tillfälle.

Upplåningen i realobligationer beräknas bli 18 miljarder 2015 och 18 miljarder 2016 (18 respektive 18 miljarder kronor 2015 och 2016 i decemberprognos).

Upplåningen i statsskuldväxlar beräknas bli 125 miljarder 2015 och 135 miljarder 2016 (110 respektive 120 miljarder i decemberprognos).

Upplåningen i obligationer i utländsk valuta beräknas uppgå till 93 miljarder kronor 2015 och 91 miljarder 2016, inklusive i vidareutlåning till Riksbanken (97 respektive 77 miljarder i december).

Prognosen baseras på att tillväxten i BNP blir 2,2 procent i år och 2,4 procent nästa år. I december var BNP-prognoserna 2,2 procent i år och 2,7 nästa år. Nedrevideringen beror främst på något lägre konsumtion och investeringar.

Riksgälden räknar med att arbetslösheten kommer att uppgå till 7,8 procent i år och 7,6 procent nästa år (7,7 procent respektive 7,5 procent i december).

Riksgälden bedömer att statsskulden stiger till 1.503 miljarder kronor i slutet av 2016, jämfört med 1.431 miljarder kronor i decemberprognosen.